KEVIN TRIGUERO

mc

Motorcykel

image

image

 

Jag har varit runt hela Barcelona idag och letat efter en lämplig motorcykel och till slut hittade jag den här inträngd bland en rad mopeder på en smutsig verkstad. Barcelona är en stad med oändligt många mopeder och ändå är det svårt at hitta en som man gillar, som funkar och inom rimlig prisspann. Folk här kör omkring på mopeder, 50cc eller 125cc, och det är egentligen allt som behövs för att röra sig i innerstan. Innan jag fixade mc-kortet var jag helt inställd på en moppe men av någon anledning kan jag inte ens tänka mig en sådan längre. Ellinor vill så gärna att vi ska skaffa en moppe med box på men jag kan inte se mig själv på en sådan. Jag vet inte vad som hänt med mig! Jag tänker att jag vill dels ha lite mer motor på cykeln för jag vill åka utanför Barcelona någon gång och det kan bli knepigt och farligt på en moped. Dessutom känns det mer rätt med den här cykeln, den känns mer tilltalande av någon anledning.

Efter mycket om och men åkte jag tillbaks till verkstaden för att köpa den och då visa det sig att jag inte kan det i.o.m att jag ännu inte har ett spanskt personnr. På riktigt.. varför så mycket krångel? Jag vet inte hur det fungerar i Sverige men jag anar att det även där krävs ett personnr att registrera reg.numret till. Jag hatar när man gör allt för att lösa saker och när något byråkratiskt kommer emellan. Imorgon måste jag därför till stadskontoret och försöka lösa det. Önska mig lycka till.

MC-KORT PÅ EN CHOPPER 1500

47D4A848-9522-4F3D-926F-E8F439436E73B9E6D1E6-275F-4067-81BF-6A0C608ED32E F7BF0179-4609-4B8B-A73A-95C19E3C048DD2C5A876-426C-4FD5-8068-1842CF9B6683 71228E0E-1ABF-4367-8E50-626F6CA71A79BFAABC05-6089-4D30-97F9-ED6A468566EE

 

Vilken underbar känsla som går genom kroppen när något man gått och stressat över något och det sedan släpper. Nästan fyra intensiva veckor har gått sedan jag började med mc-kortet och idag står jag äntligen här med behörigheten i min hand. Det har varit många om och jag har scoutat hela nätet som en galning efter tips och tricks för att klara teori och praktiska testet. Den allra största tacken går till Ellinors pappa som med mycket tålamod och förnuft lett mig hela vägen i mål. Han har varit ett otroligt stort stöd och utan honom hade detta inte varit möjligt, inte nu iaf.

Jag har varit otroligt nervös inför provet. Vem man än frågar och vart man än läser är det tydligt hur hårda förarproven är och hur många som kuggar sin första gång. Dessutom har jag inte kört via någon körskola vilket gör det hela mindre sannolikt. Förra veckan efter att vi hade övningskört insåg vi att jag saknade en ynka hästkraft på min motorcykeln för att få köra upp för tung MC. Det gjorde att vi fick leta reda på en annan motorcykel som jag skulle öva in mig på och det blev en ombyggd kawasaki (Chopper) 1500. Inte alls vad man brukar dyka upp med på en uppkörningen och det märktes tydligt när ögonbrynen höjdes på folk när jag körde in. Det var en förarlärare som la en spydig och väldigt onödig kommentar precis innan jag skulle köra en utav delmomenten. Han sa; ”vi får väl se hur du klarar lågfartsprovet med den där”. Det förklarar väl ganska mycket om mina chanser men vi hade tränat och nött alla banor, flera gånger, och jag kände mig trygg med att jag hade det som förväntades utav mig.

Om du funderar på att ta mc-kort någon gång framöver vill jag rekommendera dig att kika in lite närmare på MC-jakten. Det är två grabbar som samlat all väsentlig information och sammanfattat allt vettigt i korta och tidseffektivta videoklipp. Själv insåg jag detta bara 3 dagar innan min uppkörning men ändå till väldigt stor nytta. Jag önskar dock jag hade vetat om detta mycket tidigare för det hade hjälp mig jätte mycket att förbereda mig inför mc-körningen.

MC i Västervik

P7790617P7790666P7790637P7790690P7790701P7790695

 

HojRock – MC festival. Första dagen på RockHoj har varit en grymt rolig upplevelse och något jag aldrig hade varit med om det inte varit för superhärlig släkt och vänner som tagit hit mig och Ellinor. Vi befinner oss i Västervik och körde 33 mil från Stockholm för att ta oss hit. Det tog lite drygt 6 timmar i.o.m att vi tog landsvägar och hade tre olika stopp för att samla allihop. Festivalområdet är jättestort och allt känns väl anordnat och fräscht. Det är säkert många som har en annan uppfattning men jag har fram tills nu bara mött supertrevliga, öppna män och kvinnor som har ett gemensamt intresse, motorcyklar. Igår kväll spelade bland annat Stiftelsen på stora scenen och jäklar vad folk var på bra humör.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!