Kevin Triguero

 Imorgon ska jag äntligen plåta med Michaela igen. Nästan hela sommaren har gått utan att vi hunnit fota något och det mest pga utav jobb och semester som kommit emellan. Imorgon fotar vi höst/vinter kollektion från bland annan J.Lindeberg, Gant och DifficultbyP. Dessutom fotar vi ett par nya plagg från ett nytt, fräscht varumärke med annorlunda tänk som jag verkligen ser fram emot att visa för er.

Jag fortsätter med fler intryck, erfarenheter och rekommendationer kring hur man lyckas bli modell. Jag bad ett par vänner svara på frågan som en läsare hade ställt till mig. Nu har Agnes Hedengård, Top Model finalist och signad utav bland annat IMG models, berättat hur hon ser på frågeställningen.

Hur fan (ursäkta språket) börjar man en karriär som modell, jag har verkligen viljan att ge allt för att lyckas, men vart ska man vända sig för att börja? Vem kontaktar man? Hur ska man gå till väga för att få deras uppmärksamhet? Alla dem här frågorna snurrar i mitt huvud och jag vet inte vart jag ska få svaren från.

”Om du verkligen drömmer om att bli modell sÃ¥ ser jag inget som stoppar dig för att söka upp en agentur och prova sina chanser. För det är den vägen man borde gÃ¥ om man vill bli modell, sen finns det givetvis massa andra knep. Som Kevin skrev pÃ¥ sin blogg borde man ta kontakt med nÃ¥gon fotograf som kan ta nÃ¥gra enkla bilder pÃ¥ en. BÃ¥de för att kunna bli van framför kameran och visa för agenturer. Man kan även skicka bilderna direkt till nÃ¥got klädmärke. Jag vet att jag har hört av mig till en massa olika klädkedjor och frÃ¥gat ifall de behövde en modell innan jag blev signad av en agentur. De flesta är väldigt positiva och open-minded samtidigt som mÃ¥nga gärna ser att du har en agentur. Dom flesta agenturen har formulär som du kan fylla i och om de är intresserade kommer de höra av sig. Man kan även ringa – bÃ¥de nummer och andra kontaktuppgifter brukar stÃ¥ pÃ¥ agenturernas hemsidor. De vanligaste ”längdkraven” för tjejer är frÃ¥n 175- och för killar 180- när det kommer till att bli en runwaymodell. Men som sagt, inget är omöjligt i denna branschen. Du kan ha ett jätteintressant ansikte med väldigt extrema drag men din kropp kanske inte nÃ¥r runwaykraven. Satsa pÃ¥ det dÃ¥ – kampanjer, lookbooks etc. Det finns kategorier för alla möjliga utseenden. Jag tror verkligen alla har en chans, vissa mer än andra givetvis. Man mÃ¥ste bara hitta just den kategorin som passar just sitt utseende och förutsättningar bäst.

Men jag vill samtidigt inte försköna yrket. Det är en svår bransch och det är verkligen inte för alla. Många kommer inte alls gilla ditt utseende medan andra älskar det. YTLIG bransch är förnamnet och TUFFT efternamnet. Det är ständigt mycket press och krav som ställs på dig. Vill man nå toppen måste man ibland (inte alltid) göra uppoffringar kring sin figur. Jag t.ex. har ett specifikt mått kring rumpan som jag mer eller mindre måste ha. Bara det sätter mycket press och ångest. Jag är dålig på att hantera det och har fått väldigt otäcka tankar när det kommer till min egna kroppsbild. Det är viktigt att älska sin kropp och ALDRIG jämföra sig med andra. Det är lite utav ett lotteri. Man måste hitta en agentur som tror och vill satsa stenhårt på just dig då det är lätt att bara bli ett ”ansikte” som ligger på hemsidan men bokar inga jobb. Eller så frilansar man, skapar kontakter och kör sitt egna race.*

Om du har viljan, styrkan, orken – dÃ¥ ser jag inget som stoppar dig att ge det en chans!”

x Agnes

Du kan se och läsa fler utav hennes inlägg på http://covety.se/agnes/

Vilken underbar känsla som går genom kroppen när något man gått och stressat över något och det sedan släpper. Nästan fyra intensiva veckor har gått sedan jag började med mc-kortet och idag står jag äntligen här med behörigheten i min hand. Det har varit många om och jag har scoutat hela nätet som en galning efter tips och tricks för att klara teori och praktiska testet. Den allra största tacken går till Ellinors pappa som med mycket tålamod och förnuft lett mig hela vägen i mål. Han har varit ett otroligt stort stöd och utan honom hade detta inte varit möjligt, inte nu iaf.

Jag har varit otroligt nervös inför provet. Vem man än frÃ¥gar och vart man än läser är det tydligt hur hÃ¥rda förarproven är och hur mÃ¥nga som kuggar sin första gÃ¥ng. Dessutom har jag inte kört via nÃ¥gon körskola vilket gör det hela mindre sannolikt. Förra veckan efter att vi hade övningskört insÃ¥g vi att jag saknade en ynka hästkraft pÃ¥ min motorcykeln för att fÃ¥ köra upp för tung MC. Det gjorde att vi fick leta reda pÃ¥ en annan motorcykel som jag skulle öva in mig pÃ¥ och det blev en ombyggd kawasaki (Chopper) 1500. Inte alls vad man brukar dyka upp med pÃ¥ en uppkörningen och det märktes tydligt när ögonbrynen höjdes pÃ¥ folk när jag körde in. Det var en förarlärare som la en spydig och väldigt onödig kommentar precis innan jag skulle köra en utav delmomenten. Han sa; ”vi fÃ¥r väl se hur du klarar lÃ¥gfartsprovet med den där”. Det förklarar väl ganska mycket om mina chanser men vi hade tränat och nött alla banor, flera gÃ¥nger, och jag kände mig trygg med att jag hade det som förväntades utav mig.

Om du funderar på att ta mc-kort någon gång framöver vill jag rekommendera dig att kika in lite närmare på MC-jakten. Det är två grabbar som samlat all väsentlig information och sammanfattat allt vettigt i korta och tidseffektivta videoklipp. Själv insåg jag detta bara 3 dagar innan min uppkörning men ändå till väldigt stor nytta. Jag önskar dock jag hade vetat om detta mycket tidigare för det hade hjälp mig jätte mycket att förbereda mig inför mc-körningen.