GÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng är det personer som hör av sig till mig och undrar över hur de ska lyckas nÃ¥ fram till den eftertraktade drömkroppen. Dem har kämpat, dem har testat ett antal olika dieter, dem tycks träna ”regelbundet” men resultatet kommer inte. Vissa har t.o.m lyckats förändra sina vanor men fallit tillbaka i gamla rutiner. Anledningarna är mÃ¥nga och ingen är egentligen mer konstig än att man försökt men det har inte riktigt funkat. Det är inte konstigt att man känner sig nere, ledsen och kanske tom misslyckad.

Vad är egentligen anledningen till att du inte lyckats nå ditt mål?

Som personlig tränare och utomstående är det givetvis väldigt viktigt för mig att ta reda på den enskilda anledningen till varför saker inte gått som de borde och utifrån det dra slutsatser om hur vi ska gå vidare för att förbättra individens situation. Anledningar är många men det är framförallt en som är återkommande och vilken upprör mig mer än alla andra.

Folk runt omkring oss och framförallt de vi har oss nära.

Oftast är det dem närmast oss som förstår oss sämst. Utöver att dem förmodligen har samma problem som dig så har dem inte själva viljan att ta tag i en förändring och kommer omedvetet försöka få dig att gå tillbaks till gamla vanor. Det är inte för dem är elaka eller vill dig illa utan dem har inte själva insett vikten av din förändring. Jag stöter på det här problemet gång på gång och jag behöver egentligen inte söka mig allt för långt för att förstå problematiken. Jag har själv upplevt detta i min egen resa och bland annat med mina föräldrar. Än idag trots att deras förhållningssätt till kost och träning förändrats väldigt mycket upplever jag att dem försöker få mig tillbaks till vissa gamla vanor.

När jag som 18 Ã¥ring efter en lÃ¥ng karriär inom simning äntligen bestämde mig för att ta tag i mitt liv började jag förändra mina vanor. Jag började intressera mig för hur mat och träning pÃ¥verkade min fysiska utveckling och började samtidigt fÃ¥ en bredare förstÃ¥else för hur kroppen fungerade. Mina vanor innan detta var egentligen det den generella mannen/kvinnan i Sverige uppfattar som en bra och hälsosam livstil. Jag tränade mer än den generella personen (7-10 pass/veckan) i.o.m min elitsatsning och jag Ã¥t massa skräpmat. Nej, jag Ã¥t inte hamburgare och pizza varje dag trots att det förekom väldigt ofta. Utöver det Ã¥t jag det alla andra Ã¥t. Husmanskost rik pÃ¥ onödiga kolhydrater, Ã¥t inte mycket grönsaker och till mellanmÃ¥l valde jag det enkla som alla andra, varma mackor och ett stort glas juice / mjölk eller varför inte en Gorby’s eller t.o.m Billy’s. Till frukost Ã¥t jag mackor eller yoghurt med nÃ¥gon ”hälsosam” müsli full med socker och till det den obligatoriska juicen ocksÃ¥ full med onödigt socker. Jag tror inte jag behöver fortsätta men du känner förmodligen igen dig i mycket även om en liten röst lÃ¥ngt där inne säger att ”sÃ¥n är inte jag”. Och du förstÃ¥r förmodligen ocksÃ¥ att detta inte banade vägen för en framgÃ¥ngsrik karriär inom simning för min del.

Kan jag skylla mina föräldrar för det? Nej verkligen inte. Dem gjorde det dem trodde var bäst för mig och för min utveckling. Dem kan förmodligen till och med påstå att det försökte intala mig att äta bättre men att jag inte var tillräckligt mogen för att förstå innebörden utav det dem sa, och förmodligen var det till viss del så också. Jag vill fortfarande hävda att om dem verkligen vetat bättre så hade det bara funnits nyttiga alternativ i vårt hushåll.

Det som kan uppröra mig och vilket är vad jag försöker ta upp här är frÃ¥n den stund som jag förstod vikten av en mer hälsosam kost. Jag började ändra hur jag Ã¥t och hur jag tränade. I.o.m att jag tränat väldigt mycket under alla mina Ã¥r var det inget konstigt för dem att jag fortsatte med samma träningsambition. Det som ställde till det var hur jag börjat välja bort vissa saker frÃ¥n min kost. Jag tog bort snabba kolhydrater som jag inte längre behövde och jag Ã¥t inte godis/bakelser i samma utsträckning som jag gjorde tidigare. Det började ske en tydlig förändring som dem inte var vana vid. Istället för att fÃ¥ stöd och uppmuntran till mina nya vanor sÃ¥ fick jag höra hur oroliga dem var för att jag inte Ã¥t ”ordentligt”. Jag började uppfattas som ”smal” trots att jag inte hade rört mig ett gram pÃ¥ vÃ¥gen. Jag fick inte bli för stor och musklig som ”dem där” pÃ¥ gymet. När det var dags att äta tillsammans sÃ¥ kom det ofta smÃ¥ uppmuntran till att ta en liten bit av det jag inte önskade. Jag fick höra ”ta en liten bit, det gör inget”, ”du tränar sÃ¥ mycket sÃ¥ vad ska hända”, ”smaka lite och sen fÃ¥r det vara nog”. Ingen utav dessa pÃ¥stÃ¥ende är direkt elaka men för mig som hade bestämt mig att ändras var det en stor besvikelse. Hur kunde dem som stod mig närmast inte stötta mig i min förändring? Det jag sa, det jag berättade, förstod dem inte att jag är pÃ¥ väg nÃ¥gonstans bättre?

Snart 9 år senare ser jag saker på ett annat sätt och har en större förståelse för deras agerande. Dem reagera och agera utifrån deras referenser och den kompetens dem hade vid den tidpunkten. Dem hade precis som jag inarbetade vanor gällande vad som var rätt och fel och nu fanns någon där för att bryta dessa. Jag var den som fick ta flaggan i hand och bana vägen för en mer hälsosam livsstil. Något viktigt att lägga på minnet är att när man själv leder får man ta konsekvensen för det.

Det jag slutligen skulle vilja be alla om är att lite då och då ställa sig utanför sin egna referensram och försöka se och förstå vad andra går igenom. Om vi alla kunde stötta och uppmuntra dem vi har runt omkring oss i deras resa till en bättre och sundare livsstil så skulle vi alla må mycket bättre. Och till dig som bestämt dig för att förändras vill jag säga detta. Känn inte att du är ensam om att känna som du gör. Jag träffar massvis med tjejer/killar/kvinnor/män som är i liknande situation och tyvärr får vi inte det stöd vi behöver pga okunskap runt omkring oss. Det positiva i allt detta är att du har alla förutsättningar för att lyckas och det är du själv som påverkar ditt resultat framöver. Kom ihåg att allt du gör från och med nu och framåt ligger i dina händer och ingen annans.

Två saker du bör komma ihåg:

1. Vanor. Du måste bryta gamla vanor och börja se saker med nya ögon. Du måste tro på det du gör och hela tiden ha ditt mål i sikte.

2. Folk runt omkring dig. Oftast är det dem närmast oss som förstÃ¥r oss sämst. Utöver att dem förmodligen har samma problem som du sÃ¥ har dem inte viljan att ta tag i en förändring och kommer omedvetet försöka fÃ¥ dig att gÃ¥ tillbaks till gamla vanor. Det är inte för dem är elaka eller vill dig illa utan dem har inte själva insett vikten av din förändring. Du kommer fÃ¥ höra pÃ¥stÃ¥enden som: ”gÃ¥r du pÃ¥ diet för att gÃ¥ ner i vikt”, ”ta en liten bit det gör inget”, ”den här gÃ¥ngen sen ingen mer”, ”du ska äta si o sÃ¥ för sÃ¥ har vi alltid ätit”, etc. Jag säger det igen om du ska lyckas är det enbart du som kan förändra det, det du tror pÃ¥ och det du förhÃ¥ller dig till. LÃ¥t ingen annan pÃ¥verka ditt beslut till en hälsosam livsstil.