foto: Noelia Salas Amnér / Träningsplagg: OHMME Yoga

HEJ ALLIHOP. Mina senaste två dygn har varit allt annat än lunga, något ni förmodligen märkt genom min frånvaro. Jag är tillbaks i Barcelona just nu och roddar med det sista så att jag kan flytta och känna lugnet över att bara behöva vara på en plats.

Jag flög från Arlanda sent i måndags eftermiddag och direkt när vi kom upp i luften hände det något med min kropp och jag fick världens feber. Jag sov nästan igenom hela flyget ihopkrupen i min jacka medan jag försökte hålla värmen. Tur nog finns det alltid värktabletter ombord, även fast jag föredrar att naturliga läkemedel så kunde jag inte vänta på det alternativet. Hela gårdagen låg jag i min säng och tyckte mest synd om mig själv medan jag pendlade mellan kallt och varmt.

Idag vaknade jag med bättre känsla i kroppen, lÃ¥ngt ifrÃ¥n frisk men tillräckligt bra, och haft fullt upp med att fÃ¥ i ordning med det som ska skickas med lastbil till Alicante imorgon. Mitt i allt detta har jag ocksÃ¥ lyckats bli utlÃ¥st frÃ¥n min lägenhet och det finns inga extranycklar. Tur i oturen var att jag hade dörren till terassen öppen och genom lite klättring kunde jag ta mig in i lägenheten igen. (Se min klättring pÃ¥ ”my story” pÃ¥ Instagram @kevintriguero).

Jag fick också veta att min motorcykel, som är på verkstaden, troligtvis inte är klar tills imorgon vilket innebär att jag behöver köra den till Alicante i helgen. En resa på cirka 55 mil.

Det är inte mycket som gått rätt de senaste 48 timmarna och det känns riktigt jävla piss. Men jag har lärt mig att ta in dessa stunder och se dem som hinder längst vägen som måste finnas där för att jag ska kunna uppskatta det andra. Vi får se hur långt tid det tar innan vinden vänder för min del.