Jag tycker verkligen om att ha människor i min omgivning som utmanar mig och jag hat-älskar att utsätta mig för situationer som gör detsamma. Jag älskar när andra utmanar mig intellektuell och fysiskt för båda två är otroligt viktiga aspekter för mig. Om jag bara hade haft ja/nej sägare runt omkring mig hade jag förmodligen dött av tristes. Jag hade heller inte kommit någon vart vettigt i livet och inte heller skaffat mig en större förståelse för andra människors åsikter, utmaningar, drömmar och förutsättningar.

Idag hjälpte jag en kille som jag inte kände på gymet. Han stod med två hantlar, alldeles för tunga för honom, och körde utsida axlar. Problemet var inte att han körde för tung, för det gör sjukt många på gymet och jag säger inget, utan jag såg verkligen att han inte hade en aning om vad han gjorde. Allt var fel ända från hur han stod på fötterna, hans bålstatibiltet, hans hållning till själva utförandet. Jag drog mig först från att gå fram till honom men sen tänkte jag efter och kom att tänka på alla dem gånger då andra gett mig sina tips och idéer och hur det fått mig att bli bättre och utvecklas. Jag gick fram till honom och sa väldigt artigt om jag kunde få ge honom några tips och visade och förklarade för honom allt det vässentilga som han behövde veta för att få maximal effekt utifrån den övningen. Han tog verkligen till sig utav det jag sa och jag såg på honom att han tog det på rätt sätt. Jag ville inte vissa honom att jag var bättre utan jag ville hjälpa honom att utvecklas genom att utmana hans nuvarande tankesätt.

Att lyssna på andra behöver inte betyda att dem alltid har rätt eller att det de säger är rätt för just mig men det finns fortfarande ett enormt värde i att lyssna och analysera det den andre talar om.

Var igår kväll på Björn Borgs modevisning under Sthlm fashion week. Många pluspoäng från mig för engagemang och kreativitet. Kollektionen är inspirerad från rymdresor och 70 & 80 talets strävan att flytta fram gränser. Med enklare ord retrodesign, färger och silhuetter från den eran går samman med moderna högpresterande material, detaljer och tekniker. Kollektionen släpps och säljs exklusivt på bjornborg.com från och med början av 2016.

Jag fortsätter med fler intryck, erfarenheter och rekommendationer kring hur man lyckas bli modell. Jag bad ett par vänner svara på frågan som en läsare hade ställt till mig. Nu har Agnes Hedengård, Top Model finalist och signad utav bland annat IMG models, berättat hur hon ser på frågeställningen.

Hur fan (ursäkta språket) börjar man en karriär som modell, jag har verkligen viljan att ge allt för att lyckas, men vart ska man vända sig för att börja? Vem kontaktar man? Hur ska man gå till väga för att få deras uppmärksamhet? Alla dem här frågorna snurrar i mitt huvud och jag vet inte vart jag ska få svaren från.

”Om du verkligen drömmer om att bli modell så ser jag inget som stoppar dig för att söka upp en agentur och prova sina chanser. För det är den vägen man borde gå om man vill bli modell, sen finns det givetvis massa andra knep. Som Kevin skrev på sin blogg borde man ta kontakt med någon fotograf som kan ta några enkla bilder på en. Både för att kunna bli van framför kameran och visa för agenturer. Man kan även skicka bilderna direkt till något klädmärke. Jag vet att jag har hört av mig till en massa olika klädkedjor och frågat ifall de behövde en modell innan jag blev signad av en agentur. De flesta är väldigt positiva och open-minded samtidigt som många gärna ser att du har en agentur. Dom flesta agenturen har formulär som du kan fylla i och om de är intresserade kommer de höra av sig. Man kan även ringa – både nummer och andra kontaktuppgifter brukar stå på agenturernas hemsidor. De vanligaste ”längdkraven” för tjejer är från 175- och för killar 180- när det kommer till att bli en runwaymodell. Men som sagt, inget är omöjligt i denna branschen. Du kan ha ett jätteintressant ansikte med väldigt extrema drag men din kropp kanske inte når runwaykraven. Satsa på det då – kampanjer, lookbooks etc. Det finns kategorier för alla möjliga utseenden. Jag tror verkligen alla har en chans, vissa mer än andra givetvis. Man måste bara hitta just den kategorin som passar just sitt utseende och förutsättningar bäst.

Men jag vill samtidigt inte försköna yrket. Det är en svår bransch och det är verkligen inte för alla. Många kommer inte alls gilla ditt utseende medan andra älskar det. YTLIG bransch är förnamnet och TUFFT efternamnet. Det är ständigt mycket press och krav som ställs på dig. Vill man nå toppen måste man ibland (inte alltid) göra uppoffringar kring sin figur. Jag t.ex. har ett specifikt mått kring rumpan som jag mer eller mindre måste ha. Bara det sätter mycket press och ångest. Jag är dålig på att hantera det och har fått väldigt otäcka tankar när det kommer till min egna kroppsbild. Det är viktigt att älska sin kropp och ALDRIG jämföra sig med andra. Det är lite utav ett lotteri. Man måste hitta en agentur som tror och vill satsa stenhårt på just dig då det är lätt att bara bli ett ”ansikte” som ligger på hemsidan men bokar inga jobb. Eller så frilansar man, skapar kontakter och kör sitt egna race.*

Om du har viljan, styrkan, orken – då ser jag inget som stoppar dig att ge det en chans!”

x Agnes

Du kan se och läsa fler utav hennes inlägg på http://covety.se/agnes/