Tisdag och två bra träningspass in i veckan. Igår tränare jag yoga på kvällen och idag rörlighet och styrka för skuldrorna och avslutade med axlar och mage.

Jag satt tidigare idag och pratade med en kille jag just lärt känna och som vanligt kom vi in på träning ganska omgående. Innan vi hann så långt in i konversationen var det viktigt för honom att försäkra mig om att träning var för hans del 100% eller ingenting alls. Det är inte första gången detta händer, utan snarare tvärtom, och därav känner jag att det är bra att ta upp det.

I mina öron låter det som ett idiotiskt argument om man nu tror på det själv. Varför måste allting som har med träning och hälsa vara svart eller vit för den allmänna personen? Allt annat som pågår runt omkring i livet är långt ifrån svart eller vit utan snarare en grå färg som flyter genom vardagen och livet ut. Detsamma gäller för träning och hälsa, det är aktiva val som vi fattar och vilka borde finnas med i en grå skala genom livet. Balans kallas det. Vi har alla olika avsikt med det vi gör och därav är det rent ut sagt omöjligt att jämföra varandras förväntningar. Det jag vill komma fram till är att det är ingen annan än jag själv sätter upp förväntningar på det jag bör göra och därmed kan ingen döma ut hur jag väljer att leva mitt liv. Om jag vill träna 1-3 ggr / veckan så är att skitbra och ingen kan säga något annat. Vill jag träna varje dag så är det också jättebra FÖR MIG.

Jag vill be er sluta upp med att argumentera mot er själva och lyfta fram ursäkter för varför ni inte gör saker pga hur andra förväntar sig att saker borde vara. Det är mitt liv, ditt liv, och förhoppningsvis är vår avsikt att leva det till fullo. Att träna och äta sunt borde vara en självklart del för att uppnå detta men till vilken grad/nivå jag väljer att leva är upp till mig själv och det ursäktar inte mig från att inte göra det alls.