Jag fortsätter pÃ¥ samma spÃ¥r som igÃ¥r för jag kan inte förstÃ¥ hur jag kan känna mig sÃ¥ splitrad. Det värsta med att känna sÃ¥ som jag gör just nu är det gÃ¥r utöver folk som jag har mina nära. Ãven fast dem vill stötta mig och jag vet att det är av ren kärlek sÃ¥ vill jag mest bara lösa det pÃ¥ egen hand. Det är sÃ¥ jag alltid löst mina problem, jag tänker, agerar och sen hittar jag tillslut en lösning.
Den stora skillnaden den här gången är att jag känner mig sjukt splittrad när det kommer till lösningen. Det jag vill och drömmer om drar mig iväg ifrån allt jag tror på och vill förmedla och värst utav allt är att det är bortom min kontroll.
Det är inte upp till mig utan till någon annan, i tid och rum att bestämma.
Foto: Michaela Andersson