Är det så att vi är mest krävande mot dem som vi har närmast eller är det bara att vi tar oss friheten att vara ”oss själva” och då är det helt plötsligt ok att uttrycka och bete sig hur man vill?

Jag vet inte om ni hänger med på min frågeställning men jag upplever ibland att relationer med ens närmaste blir väldigt ansträngda och testade då det förväntas att man ska kunna ta all typ av beteende.

Livet är inte rättvis och ibland går vi alla igenom tuffare prövningar men det är för det inte rätt att bara skuldlägga dem personer man har sig närmst.

Jag vill inte gå in närmare på det hela men för er egen och för era livskamraters skull, tänk er för innan ni agerar gentemot en person i din närhet. Det är oftast inte dennes fel så rikta inte din aggression åt det hålet.