Nu har jag äntligen Ellinor här hemma igen efter en vecka i Sthlm. Det känns faktiskt jättebra och jag har saknat henne mycket. Men redan nu två dagar efter ankomst börjar jag bli tokig på henne. Hon är lik en papegoja som ständigt pratar och helt ärligt vet jag inte om det är med mig hon pratar eller bara sig själv. Det är väldigt svårt för mig att koncentrera mig på det jag ska göra för jag tillskillnad från henne behöver ha knäpptyst för att kunna tänka klart. Ni förstår det är inte enkelt när jag ska sätta mig och blogga för helt ärligt kan jag inte ens få fram tankar som sedan leder till ord.
Känner ni igen er? Vad brukar ni göra för att lösa situationen?
