Jag gillar inte att uttrycka mig politisk då jag bär på så mycket starka åsikter pga min bakgrund. Att ha flytt en verklighet och skapat en annan någon annanstans har gett mig insikt i två olika världar och förståelse för människor i olika situationer. Jag blir otroligt ledsen när jag läser allt som skrivs dagligen i social media och i ordinarie media om främlingsfientlighet, kvinnoförtryck, hat, skräck och mer där till. Jag läste idag om en grupp främlingsfientliga personer som demonstrerade och sedan valde att slå ned folk på stan. Jag läser också att dem utsatta personer var mot-demonstranter och jag ställer mig frågandes till om det inte är lika mycket fel från deras sida att försätta sig i en sådan situation. Jag tänker lite längre och ställer mig själv frågan att om inte dem är rösten för det som är fel vilka ska då ta ansvar och hur mycket främlingsfientliga åsikter och värderingar som sprids obehindrat innan det gått för långt. Jag ställer mig bakom er, ni starka män och kvinnor som tar första bataljen, ni som modigt kämpar för rättvisa.

Förändring är alltid en plågsam process vare sig det handlar om en själv eller för en grupp. Det tar alltid tid att hitta nya sätt som fungerar och på vägen till lösningen finns massor utav utmaningar. När man inte förstår ett problem för att det är för stort så är det bästa man kan göra att skala ned problemet till individnivå och då börja ifrågasätta tankar och handlingar. Det är oftast då man kan greppa ett problem och hitta sanningen som leder en mot lösningen. Jag önskar alla kunde göra detta och för en liten sekund glömma bort alla dessa svåra och obegripliga ord som vi dagligen matas av. Fråga er själva om rätt och fel i situationer och svaret kommer komma till er.

Förmodligen har alla sett detta klipp men jag väljer att dela den ändå. När jag känner mig vilsen i det politiska landskapet så går jag alltid tillbaks och kikar på den här. Den får mig att minnas, känna och veta vad som i slutändan betyder nått.