Det känns som jag till viss del lever drömmen. Vi har alla olika drömmar och mål i livet och för mig handlar det till stor del om att skapa en vardag där jag trivs. Jag har inget emot att jobba hårt för att nå framgång eller sova färre timmar för att hinna med det jag ska men jag vill vakna och se solen skina mig rakti ansiktet. Den lilla solglimten ger mig kraft, den gör att jag känner mig levande.

Imorse var jag och Martin igen på stranden för att köra fys. Även fast jag vet att det som kommer är tufft och jävligt behöver jag inte dra mig för det på samma sätt längre. Den mentala aspekten är en helt annan. Vi började passet som senast med uppvärmning och därefter ca 150m löpintervaller à 75-80% maxpuls. Ett tips för er som vill göra detsamma är att använda en tidtagarur för att hålla koll på tempot genom alla intervaller.
Därefter jobbade vi kast med en tung sten för att avslutningsvis jobba med repet. Stenen kan man enkelt ersätta med en lämplig medicinboll på gymet och arbeta efter utsatt sträcka. Tänk på att hålla någorlunda kort vila och våga trycka upp din puls, det är meningen att det ska kännas väldigt ansträngande under korta tidsperioder.