I dagarna skrev Ellinor ett inlägg på sin blogg (LÄS HÄR) där hon berättade att hon sovit väldigt många timmar de senaste nätterna och att hon känt sig sjuk fast hon ändå inte var det. Hon säger att hon blir rädd och besviken på sig själv pga av detta. Längre ned tillägger hon att jag blir besviken på hennes sovvanor och som det framgår i inlägget pekar det tydligt på att det gäller dem senaste dagarna. Som resultat utav detta har ett flertal läsare stöttat henne på ett sådant sätt att de ifrågasätter min roll i vår relation och min livsstil. Jag tänkte därför att det vore väldigt passande att jag också ger min synpunkt på alla dessa kommentarer.

Varför bryr kevin sig så mkt hur du sover? det är ju inte hans ansvar direkt! Om din kropp känner att den vill sova så länge så gör den ju det. Det är inte du borde styra över tycker jag! Du har ju beskriv tidigare i din blogg att du är en känslomänniska och har mycket känslor i din kropp, särskilt när man har ångest så blir man väldigt utmattad och kan känna en sjukdomskänsla fast man inte är sjuk. Jag vet själv när jag har mkt ångest eller när jag grubblar över något kan jag också sova bort en hel dag. Så vad du kan göra är att ta reda på om det är något som tynger dig eller något du funderar över, om du tar reda på det och gör ngt åt det så kanske du får bättre sovvanor!  kram

Hej Elin! Du ska veta att jag bryr mig väldigt mycket eftersom det är kvinnan i mitt liv. Hur mycket hon sover har jag inget ansvar över, däremot har jag rätt att ha åsikter om hur min egen flickvän tar tillvara på sin egen tid. Det är skönt att ha någon i sitt liv som kan ge en synpunkter och annat perspektiv på saker och ting. Det är faktiskt ganska nyttigt.

Jag måste faktiskt fråga som de andra..Varför bli besviken på en sån sak? Jag förstår helt om du hade en period då du gjorde det varenda dag, men om man gör det kortare perioder tycker väl inte jag är en stor sak.
Min pojkvän peppar mig på att gå upp tidigt så att jag kan plugga, men sen om jag skulle sova längre så skulle han verkligen inte bli besviken på mig. Han respekterar när jag säger att jag exempelvis inte orkar för han vet om att jag kräver mer sömn än vad han gör och är tröttare vissa perioder.

Man behöver VILA, det är mänskligt! Däremot börjar jag förstå lite hur Kevin är efter att ha läst hans blogg och han verkar ju inte alls kunna slappna av! Herregud, det låter som att man plågar sin kropp om man skulle äta onyttigt någon gång, som om man hatar sin kropp om man inte tränar varje dag och man måste ha mål heeeeela tiden! Så himla torrt, man måste ju slappna av någon gång!

Hej Ellen! Jag tror du förstår som alla andra att detta har misstolkats, självklart ska man sova ut och vila när man behöver det. Jag liksom din pojkvän stöttar min flickvän så att hon kan komma upp tidigare när det behövs etc.

Det som irriterar mig är att du uttrycker dig negativ om mig och min livsstil. Du ska veta att jag mÃ¥r sjukt bra bÃ¥de fysiskt och mentalt. Jag väljer att leva som jag gör för jag vet allt för mycket om det onyttiga du äter ”dÃ¥ och dÃ¥”. Jag har aldrig uttryck att man mÃ¥ste leva som mig men jag vill inspirera andra att öppna ögonen och leva lite mindre i samhällets ohälsosamma banor. Slappna av gör jag när jag tränar medan du kanske gör det när du sover. Vi är alla olika och det ena är inte mer eller mer rätt än det andra.

Bara för att du och kevin har olika mål och ambitioner betyder det inte att du har mindre ambitioner än han. Vissa människor är gjorda att kunna ha många bollar i luften, ha ork till allt möjligt, gå upp tidigt, lägga sig i tid osv. Alla funkar inte så, precis som vissa löper större risk att få cancer och andra sjukdomar, på samma sätt är vi alla födda med olika kapacitet, både fysiskt och psykiskt. Vissa människor orkar gå på fullare länge, andra blir snabbt utbrända och deprimerade. Att du erkänner att du tidvis mår dåligt är starkt, att du inser när du inte orkar och behöver sova ut, är också starkt, det visar att du lyssnar på din kropps signaler. Man är två i ett par, två med helt olika förutsättningar, och deska kan ibland hamna i krock. Du måste göra saker i din takt. Det är fint att kevin orkar gå upp tidigt, träna, jobba osv. Men ta till exempel vissa med adhd, de kan vara geniala, men kräver ofta en unik struktur, jobbar kanske bättre på kvällar osv. Sov ut några dagar till, om det fortfarande håller i sig, försök ställa väckarklockan och se till att ha något att göra tidigt, om den visar sig att du inte fungerar så bra på morgonen, ja men jobba då på kvällar. Du är bra, stark och ambitiös. Ditt inlägg kan uppfattas fel, men jag kan ta det med en nypa salt. Jag skulle anta att du inte menade att kevin blir besviken (såsom föräldrar blir när barn gör fel ) , utan snarare ledsen för din skull för att han märker att du mår dåligt…. Sorry för långt inlägg. Men som socionom är jag nog lite yrkesskadad. kram

Hej Elma! Tack för en bra kommentar. Jag håller med dig om att vi alla har olika sätt att strukturera våran dag på och det har man sedan länge vetat men inte tagit hänsyn till. Vissa fungerar bättre på morgonen, andra på eftermiddagen och vissa tom nattetid. Jag känner att det är väldigt viktigt att man vet om vad man är för typ av människa och strukturera sin dag efter det om det funkar. Jag och Ellinor är väldigt olika på det viset. Jag är en typsik morgonmänniska och på kvällen fungerar inte min hjärna längre medan hennes går för fullt vid den tidpunkten.

Ja alltså.. Håller med tidigare personer här. Det låter lite märkligt när du skriver att Kevin blir besviken på dig. Det låter inte som en hälsosam relation, lite som att du har ditt sovmönster för HANS skull och inte din. Även om du skriver att han blir besviken på grund av att han vill dig väl, för att du mår dåligt av att sova längre, känns det fortfarande som att det egentligen handlar om att han ställer krav på dig, som att det egentligen handlar om att han vill ha den ”perfekta flickvännen”. Ibland får man intrycket att du har mål för hans skull, inte din egen. Jag hoppas skenet bedrar i detta fall, men ni verkar i grund och botten vara väldigt olika som personer och att han sen justerat dig till sättet han vill ha dig. Kom ihåg att man inte ska tappa sig själv bara för man hamnar i ett förhållande. Men som sagt, jag hoppas jag har fel, vi bloggläsare vet ju inte hur era liv ser ut egentligen  Ta hand om dig! Hoppas du kommer tillbaka i rätt sovbana snart igen.

Hej Någon! Intressant ställningstagande måste jag säga. I vår relation stöttar vi varandra att bli mer komplatibla och bättre för dag. Att hon utvecklas som egen människa och jag också och att vi dessutom utvecklas som par är otroligt viktigt för oss. Jag ser hennes styrkor och hennes brister bättre än någon annan och det är min kärlek till henne som påminner henne om båda delarna. Jag vill se henne växa om bli så bra som hon känner att hon kan bli, jag vill se henne nå hennes drömmar och jag vill se henne känna sig trygg med sig själv. Jag behöver inte hyckla med detta.

Nu har jag äntligen Ellinor här hemma igen efter en vecka i Sthlm. Det känns faktiskt jättebra och jag har saknat henne mycket. Men redan nu två dagar efter ankomst börjar jag bli tokig på henne. Hon är lik en papegoja som ständigt pratar och helt ärligt vet jag inte om det är med mig hon pratar eller bara sig själv. Det är väldigt svårt för mig att koncentrera mig på det jag ska göra för jag tillskillnad från henne behöver ha knäpptyst för att kunna tänka klart. Ni förstår det är inte enkelt när jag ska sätta mig och blogga för helt ärligt kan jag inte ens få fram tankar som sedan leder till ord.

Känner ni igen er? Vad brukar ni göra för att lösa situationen?