Jag har ibland fått frågan om vilken träningsform som är bäst och det är såklart omöjligt att svara på då det beror på individen och vilka mål man satt upp. Det man enkelt kan konstatera är att all typ av träning är viktig för vår hälsa och välmående. Det jag tror dock folk menar när dem ställer den frågan till mig är vilken träningsform som är bäst lämpad för att uppnå en snygg fysik och med tanke på att vi har våren och sommaren framför oss så kan det vara klokt att börja planera för hur man ska lägga upp sin träning för att få den där efterlängtade strandkroppen. Jag tänkte dela med utav ett par enkla tips på hur man bör tänka för att komma i så bra form som möjligt.

Börja tidigt – att komma i sommarform på bara några få veckor är ett klassiskt misstag som dem allra flesta gör. Även om det händer mycket förändring i kroppen under den första veckan så är man långt ifrån den bilden man målat upp i sitt huvud. Dessutom är det för det mesta vätska som försvunnit ut kroppen under första veckan och därav kiloraset på vågen. Ha tålamod och var mer långsiktig i din planering. Jag skulle vilja påstå att en ordentlig deff tar mellan 8-16 veckor beroende på i vilken takt man tar det och hur pass långt ifrån sommarformen man befinner sig. Med andra ord – börja tidigt, ge det tid och även fast du ser resultat så nöjd dig inte utan fortsätt jobba utefter din planering.

Om du gör så som du alltid har gjort får du samma resultat som alltid fått – kanske inte hela sanningen men det finns en poäng i det talesättet. Kroppen vänjer sig vid träning väldigt lätt och om man vill utvecklas så är det viktigt att man ständigt förändrar sättet man tränar på. Samma princip gäller om man vill bli slankare och mer vältonad. Titta på hur tränar idag och se vilka förändringar du kan göra för att få in mer högintensiv träning och cardio. Man behöver inte frångå helt och hållet det programmet man följer utan börja göra små förändringar som riktar in en mot en mer energiintensiv träningsperiod. Ett bra tips är att börja lägga korta serier intervaller innan varje pass och med tiden skala upp dessa. Fram mot slutet av planeringen kan man börja lägga in mer lågintensiv (cardio) träning i träningsschemat.

Kosten är A&O – om något är särskilt viktigt under den här perioden så är det hur man sköter kosten. Varje snedsteg och slarv är minus på kontot och det kommer visa sig i slutändan. Var sanna mot er själva och ge er själva möjligheten att lyckas på riktigt. Det kan upplevas som mycket slit och uppoffring under en kort tid men känslan som väntar vid mållinjen är fantastisk. Ge er själva chansen att uppleva den på riktigt och slarva inte med kosten.

foto: Viktoria Wyckman Ågren (SKINS A400)

Bland många sportstights som introducerats under åren så är Skins A200/A400 två utav mina absoluta favoriter. Dem är snygga, bekväma och funktionella, det sistnämnda nog det viktigaste för dem situationer där de används. Under alla år som jag sprungit OCR-lopp har jag använt skins och använt både A200 och A400. Nu uppgraderar man A200 till vad väljer att kalla Skins Dynamic och gjort en tydlig uppgradering utav modellen. Läs pressmeddelandet nedan för mer info.

”Det ledande märket inom sportkompression SKINS, lanserar nu en uppgradering av sin populära A200 serie genom att kombinera tekniska förbättringar med ny snygg design.
SKINS A200, som lanserades 2011 blir nylanserad som SKINS DNAmic under februari 2016. För första gången kommer SKINS baslinje innehålla företagets revolutionerande dynamiskt graderade kompression, något som tidigare endast funnits i premiumlinjen A400.

SKINS DNAmic är tillverkade med 3 tekniska tyger, ger riktat stöd och stabilitet till aktiva muskler samt har en 4-needle flat lock söm för hållbarhet. Utöver det finns även BMI (Body Mass Index) storlekstabell för att du enkelt ska hitta rätt storlek. Med fuktreglering och ett beprövat 50+ UV-skydd i alla icke-mesh områden kompletteras uppgraderingen av nya färger samt individuella och futuristiska mönster för dam- respektive herrkollektionen.

 Historiskt sett har SKINS varit synonymt med färgerna svart och gult inom kompressionsvärlden. Detta var är en viktig del att behålla i utformandet av nya DNAmic samtidigt som nya spännande säsongsfärger och mönster har tagits fram. Tillsammans med Sydney-baserade gatukonstnären James Jirat Patradon har unika grafiska tryck och mönster som reflekterar innovationen, energin och utformningen i den nya produktlinjen.

 SKINS chefsdesigner Nic Tierney om nya DNAmic: Sen A200 lanserades 2011 har den blivit en storsäljare som snabbt blev populär bland alla som tränar. Men tekniska framsteg innebar att det var dags att höja ribban och detta i sin tur gav oss en möjlighet till en total modernisering av utseendet också. Inom idrotten, liksom i livet pågår en ständig kamp om att synas och bli sedd, ta bara en titt på din Instagram eller Facebook om du behöver bevis för det. Detta var en inspirationskälla för oss när vi skapade DNAmic, att skapa plagg som bärs för att synas. Samarbetet med James har gett nya DNAmic sin unika, levande och moderna känsla. Vi är extremt stolta över den nya DNAmic serien, både när det kommer till dess tekniska egenskaper och dess oslagbara design.”

Det bästa som finns är att dela åsikter för det sätter perspektiv på det man tror på och väljer att göra. Man borde aldrig ta det på fel sätt när någon ifrågasätter det man gör för det enda det kommer visa på är brister och styrkor  i ens synsätt och oavsett kommer det endast leda till  vidare utveckling. Därför blir jag väldigt glad när Linnea ställer mig mot väggen och ifrågasätter min filosofi. Tack för det och fortsätt komma med era kloka frågor för vi kommer bara bli bättre utav det och få allt bättre perspektiv på träning och hälsa.

Hej! Blir verkligen inspirerad av din blogg och man blir absolut motiverad till att leva hälsosamt och tänka till lite extra kring sina matvanor och träning. Men jag har som ett motto att jag ska ”träna för att leva, inte leva för att träna”.

Kan du inte ibland känna att träningen tar upp ditt liv lite mycket ibland?

En väldigt bra fråga för jag tror den här frågan leder till att komma till insikt med nyttan med träning.

Träning tar upp väldigt mycket utav mitt liv, faktiskt mer än något annat. Jag har inga planer på att satsa inom någon särskild sport ändå tror jag att jag tränar lika mycket som, om inte mer än, många elitidrottare idag. Jag älskar att röra på mig, jag älskar att träna och jag älskar tanken av att fullgöra min kropp. Jag ser min kropp som mitt verk och jag har bara en chans att ta hand om den och göra den så bra som möjligt för att kunna leva så bra som möjligt. Jag vill vara stark, rörlig, smidig. Jag vill känna mig ung, fräsch och snygg. Jag vill vara en bra förebild för min framtida familj och genom mina handlingar lära mina barn att leka, äta sunt, träna, må bra, ha kul, lyssna, älska, vara omtänksamma, ödmjuka, drivna, etc. Jag tycker träningen ger mig allt detta och mycket mer. Så känner jag att träningen tar upp mitt liv? Nej, jag skulle snarare vilja säga att den ger mig liv.

Visst är det nice att ha en vältränad kropp med ett grymt sexpack och muskler som får alla att titta en extra gång, men är det verkligen värt det med tanke på all tid man lägger ner inne på ett gym istället för att se världen och uppleva saker? förstår du hur jag tänker? räcker det inte med lagom? Man kan ju vara hälsosam utan att se ut som ett muskelberg. Menar absolut inget illa eller så, alla bestämmer självklart själva hur de vill leva men jag är bara lite nyfiken till hur du tänker kring det.

Lagom är relativt och definitionen utav ordet lagom är ganska oklar. Det blir också svårt att argumentera för att träning tar ens tid från att uppleva saker eller se världen. Mitt argument till det är att tack vare min träning kan jag uppskatta mig väldigt berest både i Sverige och världen. Tack vare alla mina timmars simträning har jag tränat och tävlat runt om i Sverige och varit på platser som jag aldrig skulle besökt i andra fall. Tack vare alla mina timmars träning har jag inte bara byggt en karriär inom modellandet som lett mig till andra delar i världen och upplevt saker som få andra fått uppleva. De senaste 10 åren i mitt liv har jag rest otalt många gånger och träningen har aldrig hindrat mig från det, snarare skulle jag vilja säga att det gett mig förutsättningar att lära känna nya människor och upptäcka nya platser.

Jag möter många gånger detta argument när det gäller många saker och i mina öron låter det alltid som ursäkter för att inte göra det man egentligen bör göra. Sova, äta, träffa vänner, jobba, umgås med familj, läsa, plugga, etc. allt detta är saker som jag också hinner med trots alla mina träningspass. Det är bara ursäkter. Jag säger inte att det är rätt eller fel, alla har vi en egen vilja.

Är det ett bekräftelsebehov eller hade du tränat lika mycket som du gör idag om muskler inte kunde växa? (lite oklart kanske haha) Kram

Träningen är väldigt viktigt för mig utifrån hälsa och välmående. Det innefattar även självkänsla, alltså hur jag mår pga utav hur andra uppfattar mig. Jag blir såklart överlycklig varje gång någon berömmer mig för hur jag ser ut. Till stor del är det något jag har med mig sen födseln men också något jag arbetat hårt för. Jag älskar att se mig i spegeln när jag tränar för det ger mig motivation att träna ännu hårdare. Det jag ser, ser ingen annan, och min självuppfattning är bara min egen. Det andra ser, ser inte jag, och att få höra både bra och dåligt är en påminnelse och en läxa om mitt hårda slit. Är det ett bekräftelsebehov? Ja tills viss del.