VECKANS BÄSTA:

Det bästa den här veckan är känslan som jag lämnar den med och övergår in på nästa. Jag känner mig väldigt tacksam för allt och alla jag har omkring mig och jag känner mig väldigt motiverad till att sträva ännu hårdare för att uppfylla mina drömmar. Den här veckan har jag tillbringat mycket tid med vänner som får mig att känna att livet handlar om att ge och ta, uppleva och dela minnesvärda stunder med varandra, om att drömma stort och tro på det man vill uppfylla.

Jag är också otroligt glad och tacksam över ert engagemang och alla grymma frågeställningar som delar med er av!

VECKANS SÄMSTA:

Jag kände stor oro i kroppen i början på veckan och det var negativa tankar som spökade omkring mig. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför jag kände på det viset men jag tror att jag på senare tid känt lite stress över flytten. I min kaos så gillar jag att ha struktur och för tillfället känner jag att jag är varken på en plats eller annan och det rubbar min balans. Jag skakade dock av mig den här känslan ganska snabbt och kom på bättre humör redan på tisdagen när jag plåtade med Naelia.

VECKANS CRAVINGS:

Jag känt ett otroligt sug efter choklad och glass hela veckan. Jag märker det framförallt när både jag och Lina rätt så enkelt triggar igång varandra när vi pratar i telefon. Dessutom skickas det massa klipp på goda glassar och bakelser via Instagram och Facebook. Det är snart fjärde veckan in på vår period utan socker och det är intressant hur det pendlar från vecka till vecka huruvida man känner sötsug eller inte.

VECKANS TRÄNINGSPASS:

Jag har haft ännu en bra träningsvecka. Jag har känt att jag kunnat fokuserat och fått ut det mesta utav varje träningspass. Den här vecka har jag framförallt fokuserat på höga reps och det har gjort bra för min kropp. Ibland måste man bara känna efter vad kroppen säger och träna utifrån den känslan. Jag har haft ett par veckor med tung träning och min kropp behöver återhämtning och förändring.

VECKANS MAT:

Jag Ã¥t middag igÃ¥r kväll med nÃ¥gra vänner och dem hade bokat bord pÃ¥ en Argentinskt restaurang. Jag hÃ¥ller fortfarande min strikta kost sÃ¥ det var inte pÃ¥ tal om att äta nÃ¥got ”out of the ordinary”. Jag beställde en fin köttbit pÃ¥ 300 gram, lättstekt som jag gillar, med grönsaker pÃ¥ grillen. Ni som gillar nötkött vet ocksÃ¥ att Argentinsk nötkött är världskänt för att vara toppklass och mycket riktigt levde den upp till mina förväntningar. Det är väldigt sällan jag äter rött kött numera, dels pga av att det är väldigt tungt för kroppen att smälta men ocksÃ¥ för att dra mitt strÃ¥ till stacken gällande klimat förändringarna.

NÄSTA VECKA:

Jag ser fram emot imorgon och hela nästa vecka för det känns som om det är väldigt mycket kul som händer. Jag flyger till Stockholm redan imorgon och kommer på tisdag att flytta in med Lina till vår nya lägenhet. Jag har fortfarande bara sett bilder på den så jag är extra spänd på hur det kommer kännas att vara i lägenheten för första gången.

Till helgen är det Fitnessgalan och i vanliga fall finns jag vid FAST montern men i år kommer jag liksom er bara att strosa omkring och njuta av tillställningen. Jag tycker att det är roligt med mässor och event för oss som delar ett träningsintresse för det är en möjlighet att inspireras och motiveras av andra likasinnade. Jag kommer mest troligt att vara där under lördagen och om ni ser mig på plats så hoppas jag att ni kommer fram till mig så att vi kan byta några ord med varandra åtminstone.

VECKANS BÄSTA:

Veckan som gått började med att jag hade Lina hos mig fram till onsdag morgon och nu ett par dagar senare utan henne så är det enda jag kan tänka på hur mycket jag önskar hon vore här med mig just nu. Med det i åtanke så tycker jag att tiden vi hade med varandra är höjdpunkten på min vecka.

VECKANS SÄMSTA:

Jag åkte på en riktig dunder förkylning som höll mig borta från träning fram till fredagen. Min kropp kändes alldeles svag och jag kunde börja svettas helt plötsligt. Jag gick ganska hårt på min vitamin- / antioxidantshot om dagarna för att bota förkylningen.

VECKANS CRAVINGS:

Jag har längtat som fan efter att få sätta igång med min strikta kostschema nästa vecka. Efter senaste perioden inför Arnold Classic där jag skötte kosten väldigt strikt för att ha bra form så bestämde jag mig för att oktober skulle bli en väldigt lättsam månad. Jag har verkligen försökt äta sådant som vanligtvis inte äter men som jag går och suktar över när jag håller min strikta kost. Trots att det smakat gott så känner jag hur kroppen inte mår bra av oregelbunden och inte lika näringsrik kost. Det känns ändå bra att få känna den känslan eftersom det är något jag tar med mig inför nästkommande kostperiod och kan värdera det mycket mer.

VECKANS TRÄNINGSPASS:

Igår eftermiddag befann jag mig nere på stranden med två vänner och tränade sparkar. En utav grabbarna som jag tränade med är jätteduktig inom taekwondo och han har hjälp mig förbättra min teknik. Igår fick jag börja lära mig lite mer avancera sparkar vilket var skitkul.

VECKANS MAT:

Veckans bästa är utan tvekan all mango jag ätit. Det är säsong för mango, jättestora och mogna, och dem finns överallt att hitta. Jag älskar verkligen mango!

VECKANS ”EXTRA”

En vän som jag lärt känna under min tid i Barcelona är frÃ¥n Libyen och han har varit här sedan 8 mÃ¥nader tillbaka och arbetar för Röda Korset. Han är utbildad tandläkare men har sedan kriget startade i Libyen 2011 arbetat som läkare för välgörenhetsorganisationen i det som anses som front linjen i kriget. Det innebär att han är först pÃ¥ plats vid strider mellan de olika ”lägren” och hjälper / tar hand om skjutna eller dödade.

Detta är väldens mest ödmjuka och god hjärtade kille man kan stötta på. Han är otroligt intelligent, välutbildad, samhällsintresserad, språkkunnig, rolig och karismatisk. Han är endast 27 år gammal och trots sin unga ålder han har varit med om så mycket obeskrivlig smärta. Han berättar för mig om den verklighet han levt i och den han snart behöver återvända till som det vore en helt vanlig vardag för alla världsmedborgare men det han bevittnar dagligen är milslångt ifrån min verklighet.

Jag ser honom i ögongen och kan knappt hålla tillbaka tårarna för jag ser den sorg han bär på. Det är en djup smärta som rotat sig fast och som bara försvinner stundvis genom att hålla sig sysselsatt och hålla tankarna någon annanstans.

När jag hör hans berättelser och allt han varit med om så känner jag mig väldigt lyckligt lottad. Jag känner stor tacksamhet för min verklighet och alla jag har omkring mig. Jag känner också mycket ilska men jag vet inte vem jag ska rikta den mot. Det känns som problemen som skapar krig är mycket större än bara en människa eller en regering. Allting bottnar i skeva ideologier, värderingar, galen maktbegär och ett monetärt samhällsstyre som håller på att kosta oss alla livet, om inte genom krig så genom fysisk eller mental ohälsa. Jag tycker vi måste ifrågasätta våra handlingar och fråga oss själva om dem på riktigt går hand i hand med våra värderingar och hur vi önskar leva. Och det är bäst för oss alla om vi börjar göra det väldigt snart.

NÄSTA VECKA:

  Det är finns en hel del uppskrivet i kalender under kommande vecka. Det blir mycket träning, jobb och ett par andra åtaganden som jag behöver rodda med. En av vilka är att åka med motorcykeln till verkstaden, något jag skjutit på ganska länge nu. Jag ser fram emot en väldigt bra och produktiv vecka.

Läste en nyhetsartikel idag som lyfter fram forskning som visar på hur illa det ser ut med övervikt och ohälsa hos ungdomar i dagens samhälle. Den studien som gjordes visar att den sämst tränade i en vanlig skolklass år 98 skulle ha varit bland de 5 mest vältränade i en vanlig skolklass idag. Jag ställer mig alltid kritsikt till studier som dessa men jag behöver bara betrakta min omgivning för att inse att det finns en viss sanning i den här studien.

Att läsa sådant gör mig ledsen men det motiverar mig också till att vilja göra mer. Jag tror hälsan ligger hos dem som inser att man måste upprätthålla balansen mellan arbete, träning, en hälsosam kost och familj. Man rycks ständigt i samhället materialistiska och individuella karusell och allt för ofta glömmer man bort vad livet har för mening. För mig en den tydlig och det är att LEVA. Jag älskar livet och jag vill leva den så gott jag kan. För att lyckas med det vill jag ta hand om min kropp för att den ska vara frisk och orka med de förändringar som äger rum och de utmaningar som man slängs in i längst vägen. Om detta finns hos oss själva så blir det också grundläggande värderingar som förs vidare till nästa generation och som blir så viktiga för att de ska hålla sig friska och vara produktiva för kollektivet.