Ibland tänker jag väldigt mycket över hur mitt liv ser ut och vilka val jag gjort längst vägen och vilka val jag gör än idag. Det är ändå jag själv som bestämmer rytmen och riktningen i mitt liv och därför är det ibland skönt att stanna upp och reflektera och ifrågasätta mig själv. Jag har hunnit bli 27 år gammal och många som är äldre än mig tycker förmodligen att jag är i mina bästa år, många som är yngre känner förmodligen detsamma men kan inte relatera till min ålder. Även dem kommer dit och inte förens då kommer förstå mig.

Jag tycker att jag är i mina bästa år, mina mest produktiva år, den åldern då min kropp står som mest fysiskt och mentalt redo och jag är övertygad om att väldigt många håller med mig om den saken. Att vara medveten om just det gör att jag också anstränger mig varje dag för uppnå förbättring, vare sig det är jobb-, hälso- eller familjerelaterat. Jag har ännu mycket kvar att lära och utvecklas så varför inte ta chansen att göra det fullt ut?

Jag upplever att många runt omkring mig håller tillbaks eller rent av lagt sina ”bästa år” bakom sig. Där jag har störts referens är såklart inom träning och hälsa som jag dagligen arbetar med. Många tänker tillbaks på tonåren eller tidiga 20-ish och tycker sig ha varit i bäst fysisk form vid det skedet. Idag, jämngamla med mig, är det helt annan sak. Trötta, smårunda, saknar uthållighet och styrka, bittra, osäkra, etc. För mig är det intressant att fundera över varför vi glömmer bort oss själva, vår kropp och vår välmående i byte mot jobb och sociala vanor som driver oss till fördärvet. Varför bortprioriteras det som egentligen är som viktgigt i syfte om att uppfylla något annat som för oss mot stress, trötthet, psykisk ohälsa och i värsta fall sjukdom? Tänk om vi bara kunde vara lite mer varsamma med vår egen kropp och lägga lite mer energi på vår välmående, då skulle även det andra i livet bli så mycket bättre.

Att vara 27 år gammal är fantastiskt. Jag känner mig stark och kry och ser framtiden full av möjligheter. Den första tanken som går genom mitt huvud varje morgon när jag vaknar är:

”Det jag gör idag sätter förutsättningarna för min dag imorgon” 

Fantastisk övning för att få bra kontakt och träff på baksida axel. Detta är muskel som många glömmer bort men som ger en superfin rundhet till axeln, framförallt när man ser från sidan. Dessutom fyller den ut ryggtavlan väldigt fint genom att ge kroppen en fin ram även från baksidan.

Det är en svår muskel att få kontakt med under rörelser och det ligger också väldigt genetiskt hur den utvecklas. Det finns ett par sådana muskler i kroppen som är svårare att utveckla oavsett hur hårt man tränar dem. Det gäller dock att hitta kreativa sätt att stimulera muskeln utan att överträna eller skada dessa. Övningen ovan använder jag väldigt flitigt för att just stimulera min baksida axel. Jag får otroligt bra kontakt och behöver inte använda allt för höga vikter. Mellan omgångarna jobbar jag med tempo för att ändra påfrestningen på muskeln.

Totalt 4 Set
1 & 2 Set * 12 Repetioner (kontrollera rörelsen)
3 & 4 Set * 6 -8 Repetioner (Försök stanna 2 sekunder i ytterläge och håll emot på vägen nedåt)

Jag är verkligen inte någon ”citat-kille” för trots att dessa oftast är väldigt inspirerande så anser jag att det lätt kan bli väldigt klyschigt. Däremot tycker jag väldigt om att dessa sprids för dem får mig att stanna till en sekund och reflektera över dess mening och hur jag själv förhåller mig till det som beskrivs. Igår delade en god vän till mig detta i ett inlägg på Facebook och jag blev väldigt glad. Det kommer i en punkt då jag behöver en påminnelse om varför jag gör det jag gör och som en övertygelse om att det jag jobbar mot är rätt för mig. Jag anser att många och även jag fastnar ofta vid idén eller tanke om något bättre men vi utför oftast inte dem handlingar som krävs för att ta oss dit. Därför förblir det alltid en önskan istället för att bli verklighet.

Vad drömmer du om? Är dina handlingar förenade med dina drömmar?