Det var denna tidpunkt på året för två år sedan som jag hade ett utav mitt livs största äventyr framför mig. Jag reste  från Arlanda den 13:e till Kapstaden, Syd Afrika med 7 grabbar som jag inte visste mycket om. Vi skulle tävla om titeln Top Model Sverige. På plats väntade 7 lika nervösa tjejer som till skillnad från oss inte hade en aning om att killar skulle delta i programmet den säsongen.

Sjukt kul att minnas tillbaks och försöka känna efter allt man tänkte och upplevde vid den stunden. Första stunden framför kameran var väldigt stel, man visste varken in eller ut. Vad ska man säga? Hur ska man bete sig? I tankarna fanns alltid vetskapen om att svenska folket och ens nära och kära skulle ta del utav allt. Sjuk erfarenhet när jag tänker efter.

Jag fortsätter veckans tema vilket är att svara på era frågor.

Är det jobbigt ibland att vara ”kändis”? Hur är det(var det) att gå på gatan i Stockholm? Kommer folk som du inte känner fram och hälsar på eller kanske är elaka istället osv? Upplever du ibland att folk är elaka bara för att du är en känd modell och bloggare? Ska man komma fram och hälsa på i fall man ser dig nånstans på gatan eller ”knockar” du en direkt med en vänster boxning slag?

Kändis är verkligen en definitionsfråga och visst är det många som känner igen mig från Top Model och Gladiatorerna. Jag tror att genom båda mina tv framträdanden har jag gett tittarna lite utav mig själv på olika sätt. I Top Model fick man lära känna mig på djupet och ta del utav mitt stora intresse framför kameran. Genom min medverkan i Gladiatorerna tror jag att jag vann större legitimitet hos lite äldre publik som möjligtvis trodde jag bara var en modellkille med atletsik fysik. Kombinationen känner jag har varit nyttig och jag känner att folk har en bra bild av vem jag är som person.

Ofta när jag går på stan är det någon som kommer fram och vill ta en bild men jag måste också säga att det blir desto fler bilder när Ellinor är med. Alla jag har mött hitills har kommit fram med goda intentioner och vill alltid ge uppskattning för det jag gjort. Jag har hittills bara haft en incident där någon försökt kränka mig genom sociala medier. Jag ödslar inte energi på negativa människor eller deras kommentarer och jag kommer aldrig att acceptera dessa. Jag är inte den som provocerar eller hänger ut andra människor och därför tror jag inte någon känner hat gentemot mig.

Jag tycker det är skitkul och blir alltid lika glad över att få träffa er och höra hur er uppfattning om mig och det arbete som jag gör. Vi har t.o.m. träffat folk här i Barcelona som sett oss på TV och vill hälsa. Ser ni mig eller för den delen Ellinor så känn att ni är mer än välkomna att hälsa på oss.

Idag träffade jag en gammal god vän från min tid i Top Model Sverige. Det känns lite sjukt att betrakta en människa som man känt så kort tid på ett sådant sätt men det sker verkligen något speciellt när man är med om något så unik som vi var. Att under ett par veckors tid vara i ett annat land, dela samma hus och rum och inte ha tillgång till annat än varandra är en väldigt speciellt känsla. Det var lite som att hamna i Big Brother huset fast med ett tydligt karriärsmål. Relationer utvecklades otroligt snabbt och man lärde känna varandra på ett sätt som jag aldrig kunnat tro.

Sanel var en utav dem som jag hade närmast relation till och jag har alltid tyckt om den här killen för att han är genuin, öppen och otroligt lätt att ha att göra med. Nu bor han i Stockholm och förhoppningsvis får jag träffa honom lite oftare när jag kommer hem på besök. Jag väntar fortfarande på att han ska slå igenom på filmduken för den här grabben har riktiga skådespelartalanger!