Jag tycker att jag läser många debatter i svensk media som antyder på att den stora hälsotrenden som dragit över vårat samhälle de senaste åren har en negativ inverkar på hur vi mår. Det pratas om press, stress, prestationsångest, skador, ätstörningar, etc och jag tycker att det analyseras utifrån ett föråldrat perspektiv.

För 10 år sedan hade vi kostvanor som vi vet idag är ohälsosamma. Vi åt fel typ av mat och vi åt alldeles för stora mängder i förhållande till vår dagliga vardagsmotion. Denna medvetenhet som brett ut sig över det svenska samhället är ingen ny företeelse utan det var sedan länge tillbaks välkänt hur vår kropp påverkas av den dåliga kost vi hade för vana att stoppa i oss. Skillnaden idag är att informationsflödet inte går att stoppa och den information som fanns tillgänglig för få för en tid sedan sprider sig som löpeld idag genom nätet och makten att utbilda sig på egen hand ligger nu hos varje enskild individ.

Jag blundar inte för att det finns problem och också för att det i samband med detta sprids osunda värderingar. Jag argumenterar inte för att det inte ska talas om utmaningarna utan det jag vill lyfta fram är att vi faktiskt gör jättefina förändringar i stort och vi blir allt mer friska och hälsosamma. För det borde vi vara stolta och med det som utgångspunkt borde vi försöka hjälpa dem som strävar genom att uppmuntra på rätt sätt och hitta lösningar.

 Ni som följer mig även på instagram såg förmodligen att jag repostade denna bild från Casall’s flöde. Detta är för mig bland dem bästa bilderna som jag tagit och jag älskar känslan. Det är en cool känsla att betrakta bilden utan att egentligen reflektera så himla mycket över att det är en själv. Miljön, träningsplaggen, färgerna, timingen, formen, det är så mycket som stämmer på den här bilden tycker jag. Jag är stolt och jag hoppas även ni blir glada för min skull. Det är bilder som denna som får mig att vilja fortsätta sträva framåt och plåta ännu mer.

Vill också ge en headsup till er som använder snapchat. Om ni vill se mer och annat från min vardag så lägg till genom att söka på kevswe. Det har varit trögt för mig att komma igång med appen men jag tycker att det blir allt roligare och enklare att använda. Jag skulle hävda att man får se en annan del utav min vardag och jag tror också att det kompletterar bloggen väldigt väl. Det jag delar med mig utav här blir väldigt genuint och äkta via snapchat. Som sagt, lägg till mig och kommentera även där om ni har lust.

 Det har blivit en hel del skosnack på sistone och jag tänkte idag fortsätta på det spåret och berätta kort om min upplevelse med dessa träningsskor, Reebok ZPUMP Fusion 2.0. Ser man på det videoklipp som företaget själva proddat för att presentera skon förväntade jag mig en sko som sitter riktigt bra på foten och lämnar nästintill inget utrymme för att foten att förflyta sig. Med ganska platt sula och med den inriktning Reebok tagit de senaste åren tror jag att de framförallt riktat sig mot crossfitatleter och tagit hänsyn till sportens rörelsemönster.

Jag har nu använt skorna i drygt två veckor och har både tränat på gymet och även testat att löpa i dessa utomhus. Trots att jag gillar designen, den platta sulan och tanken bakom användningen utav skon så tycker jag inte att den lever upp till mina förväntningar. Framförallt är det pumpfunktionen som jag känner mig besviken över. Jag förväntade mig att skon skulle sitta klistrad på foten och skapa ett lätt tryck vilket för med sig att själva skon blir ett med foten men istället sitter den lite löst och inte alls som jag hade hoppats. Jag tycker inte pumpfunktionen fungerar så väl som den är uttänkt och förmodligen krävs det lite utav tekniken för att nå dess fullständiga syfte. Det är en riktigt bra idé och jag hoppas vi får se en utvecklad version utav den här skon framöver.