Jag är inne in en period där jag känner att livet testar mig på flera olika håll. Det känns som ett flerfrontskrig som jag just nu är med om och här står jag stark och söker efter diverse svar. Livet är inte alltid en rak linje uppåt utan en ständig avvikande kurva som ibland slingrar sig genom de djupaste dalarna. I dessa stunder är det viktigt att tro på sig själv och tro på att man kommer ut starkare. Det finns alltid ljus i tunneln och det gäller bara att hitta den.

”När livet kastar citroner så gör ska man göra lemonad” –  ett talesätt som jag tycker är ganska bra och talande för hur man bör hantera situationen. Det kan verka ganska främmande att göra en helomvändning med engång men jag är övertyga om att ens inställning är den som styr utkomsten och hur snabbt det vänder. Det är min övertygelse att när saker känns tung då gör man det där lilla extra vid varje tillfälle. Jag ventilerar för egen del just nu men vi alla har stunder av prövning och kom ihåg då mina ord.

Vaknade imorse med mycket tankar över det som nyligen hänt. Det känns svårt att ta in att det är på riktigt och jag känner mig helt ärligt splittrad. Rätt eller fel? Bra eller Dåligt? Ett förhållande mellan två människor är komplext och det är mycket som ska till för att det ska funka och hålla över lång tid. Jag vet att inget sker över en dag och man är två om att kämpa för att det ska funka men det kräver också att man vill lika mycket eller åtminstone stöttar och uppmuntrar varandra att dra oss framåt.

Det finns en röst inom mig som vill väldigt mycket, som önskar se livet på ett visst sätt och finna ro. Den rösten driver mig framåt, den rösten håller mig levandes. Jag kan inte sluta förens jag hittat vad jag söker.

Jag vill bara uttrycka mitt fullaste och varmaste tack till alla er som hört av sig och visat stöd och kärlek. Jag måste uppriktigt säga att jag hade inte ens kunnat ana att jag hade så många fina människor runt omkring mig. Det betyder otroligt mycket för mig att ni finns där.