Tack för alla gratulationer! Min födelsedags blev bättre än vad jag hade kunnat hoppas på och den har mer eller mindre varat hela helgen.

I lördags hade grabbarna planerat en heldag för mig med som överraskning. Efter ett lyckat Beach-HIIT pass på förmiddagen gick vi och åt gemensam lunch på en utav mina favoritrestauranger, MakaMaka. Vi fick anslutning av några vänner och jag började ana att vi skulle göra något som skulle innebära att jag var tvungen att bada. Jag älskar vatten men jag klarar verkligen inte av när det är kallt och för mig är allt under 26-27 grader oacceptabelt och såhär års är det fortfarande långt ifrån dessa temperaturer i havet. Vi åkte iaf iväg ca 30 minuter från stan och kom fram till den olympiska bassängen som byggdes under OS 92 för roddtävlingarna. Den är 100 meter bred och 1000m lång. Vi ena änden finns en stor wakeboard park uppbyggd med en rektangulär slinga som tar en genom diverse rales och hopp. I anslutning till detta finns det restaurang, materialuthyrning, studsmatta, voleybollplan, fotbollsmål, etc. Det är ett riktigt coolt ställe om man gillar aktiviteter. Direkt när jag såg studsmattan blev jag som 12 igen. Om det är något jag alltid önskat mig under min barndom men aldrig haft tillgängligt så är den studsmatta. Volter och tricks är det roligast jag vet och på en studsmatta kan man experimentera med alla olika alternativ. Jag spenderade nog dem första 30 minuterna på den mattan innan det var dags att fokusera på wakeboard.

Wakeboard-åkningen gick bra förutom att jag hade svårt att ta en sväng vid ena änden på banan. När man åker på slinga istället för efter en båt blir det emellanåt väldigt häftiga ryck på linan och är man inte van och vet hur man ska hantera dessa så kan det bli lite väl häftigt ryck så att man dras med och ramlar. Temperaturen i vattnet var förvånansvärt varmt och inte alls något jag behövde oroa mig över. Det var riktigt kul och jag är så glad att jag fick detta som present. Vi stannade nog där i 2-3 timmar innan vi drog oss hemåt igen. Senare på kvällen åt vi middag på terassen hos mig och därefter blev det en sen utekväll med riktigt bra musik och sällskap.

Wow vilket superhärligt väder jag har lyckats tajma. Dessa dagar när Stockholm lyser upp och det bara är massa glädje och kärlek i luften är helt magiska. Det är svårt att inte dras med av den positiva känslan i omgivningen. Jag har varit på rålambhovsparken hela dagen lång med vänner och Frankie och vi har grillat, kickat boll, lyssnat på skön musik och snackat om allt och ingenting. Om det är något jag saknar hemma i Barcelona är att ha alla vänner nära och kunna umgås mer frekvent.

Idag blev det ett förmiddagspass på SATS tillsammans med en väldig god vän till mig som ville att vi skulle köra boxning. Självklart hakar jag på den iden och för mig är det en upplevelse att nångång ibland bara få följa med i någon annans träningsstruktur och tankebanor. Det är nyttigt att ta in andras syn på träning och hälsa och dra paralleller till ens egen filosofi och dessutom objektiv få betrakta hur någon annan leder och coachar. Det vart ett riktigt roligt pass och framförallt uppskattar jag vår tid tillsammans.

Jag fick tidigt morse ett sms från farsan som berättade att Stadium kampanjen nu hänger i butik så imorgon tänkte jag kika förbi och se vilken bild de valt och hur resultatet blev. Spännande.

Det var länge sen jag kände mig så trött som jag gör just nu. Det har blivit otroligt mycket de senaste dagarna med jobb, träning, modellandet och mig själv. Jag gillar inte att klaga för jag väljer själv att ha det sättet men ibland känns det skönt att dela med sig av hur man känner. I det stora hela vet jag att all den kraft jag lägger ned just nu har ett lyckligt slut och det handlar bara om tid och tålamod.

Jag tycker om att hämta inspiration från att lyssna på andras erfarenheter och därför lyssnar jag varje morgon när jag går upp på en podd som bjuder in personer som blivit framgångsrika inom sitt område att berätta om sina erfarenheter och vilka faktorer/egenskaper som hjälpt dem att lyckas. Genomgående för alla är att de vågar försöka, steget mellan tanke och handling är väldigt kort hos dessa individer, och de håller ut och kämpar sig igenom alla utmaningar som kommer längst vägen. Precis likadant känner jag med träningen och allt annat jag strävar mot i mitt liv. Det finns ingen enkel väg fram utan man får kämpa för det man vill och tror på och hålla blicken fast på målet samtidigt som man anpassar sig efter de utmaningar som ställs. Att testa nya sätt eller gå en omväg för det man tror på är inget nederlag, det enda nederlaget är att ge upp på sina drömmar.