När någon framöver frågar varför jag valde att flytta till Barcelona så tänker jag ha det här klippet nära tillhands. Detta är för mig glädje och vardagslyx. Att dela den här stunden med mina vänner på stranden och göra det vi älskar är ovärderligt och jag vill inte byta ut det mot något annat. Förutom mina två vänner, Alex och Martin, ser ni mig träna med en dansk kille vid namn Rasmus som jag lärt känna här i Barcelona. Vi kör igenom ett utav mina veckopass, oftast söndagspasset, som helt enkelt är det man kallar för movement.

Uttrycket inom träningskretsen och filosofin bakom träning handlar om att frigöra kroppen från inrutade rörelsemönster och lära sig använda kroppen utifrån sin ursprungspunkt. Träningsformen tar en långt ifrån maskiner och monotona rörelsemönster och sätter istället krav på vad vi idag tycker är ovana rörelser och obekväma positioner. Det utvecklar rörlighet, balans, styrka och breddar ens kreativitet och lekfullhet. Det känns till stor del som om man återgår till barndomen och får fritt experimentera med vad kroppen klarar av. Alla är vi ”movers” på ett eller annat sätt men det finns än idag bara en mindre grupp personer som lär ut filosofin. I Sverige finns det framförallt en kille som fördjupat sig inom ämnet och livstilen.

Ska strax iväg till studion och köra igenom mitt yogapass. Det har varit en lång dag som de flesta på senare tid och det är bara att börja vänja sig vid det. Jag vet inte hur ni känner men jag måste alltid hem emellan arbete och träning på kvällen för att dels äta men också slappna av en stund. Jag vet att många gillar att gå direkt från arbetet till gymet för att få träningen överstökat och sedan gå hem men jag kan verkligen inte göra det. Jag känner mig alldeles för mycket uppe i varv och mentalt trött för att direkt kunna fokusera på min träning. Alla är vi olika och har olika ansvar som vi måste handskas med och det absolut viktigaste är inte när vi genomför träningen utan att den blir genomförd.

För övrigt så övar jag dagligen på mitt handstående och jag måste erkänna att det är det svåraste jag någonsin försökt bemästra. Jag har lagt upp det som så att jag i samband med yoga gör jag alltid ett långt försök till handstående efter att jag stått på huvudet. Då har jag redan balansen i sinnet och kan med hjälp utav den få mer hjälp till mitt försök. I övrigt ser jag till att efter varje träningspass stå på händer 3 gånger. Jag varierar mellan olika tillvägagångssätt för ibland står jag mot vägg med ryggen mot, ibland vänd med näsan mot och ibland när jag känner att självförtroende är på topp så testar jag att stå helt fritt utan hjälp. Tre gånger kan verka väldigt lite men över långt tid blir det ganska mycket och framförallt blir det en vana som hjärnan börjar vänja sig vid.

Nu känner jag att det har blivit min tur att vända mig till er för att fråga om träningstips. Dock inte vilka träningstips som helst utan jag söker särskilda övningar för att klara av ett moment på yogan som jag inte klarar just nu. Det moment jag har allra svårast med är det som kalla ”lolasana” och innebär att man med korsade ben ska göra ett hopp/sving från hunden till sittande position. Dem allra duktigaste kan utföra rörelsen väldigt kontrollerat och dessutom med raka ben. Jag vill dock koncentrera mig att börja med korsade ben men upplever att jag inte kan ”krypa ihop” tillräckligt för att mina knän/ben inte ska ta emot i marken.

Jag tror ärligt inte att det handla om styrka utan att min hjärna inte kopplar till just den rörelsen. Det kan också ha med rörligheten att göra men där gör jag stora framsteg dagligen. Jag har brutit ned rörelsen i olika moment som jag försöker öva på hemma men jag vill ha expertråd. Jag tror säkert att det finns någon gymnast bland alla er läsare som sitter på mycket kunskap inom området och jag skulle bli jätteglad om du/ni vill dela med er utav dessa.