Det är väldigt ansträngt i mitt förhållande med Ellinor just nu. Det känns som allt vi gör och säger till varandra tas emot negativt. Det har varit så en längre tid nu och jag tycker vi flera gånger har försökt ta oss förbi detta genom att prata med varandra och försöka få den andre att förstå vad man egentligen menar när man säger något. Vissa dagar är superbra och det känns som vi är tillbaks där vårt förhållande började rent känslomässigt medan resterande tid är ren plåga att ta sig igenom. Jag vill inte slösa vår tid tillsammans på att vara negativa mot varandra, ett förhållande bygger på att man stärker den andra genom ens handlingar. Allt jag gör är för oss och för att vi ska ha bättre förutsättningar för att fortsätta framåt. Jag vet inte hur länge till vi pallar med det här..  några tips?

Sitter och äter lunch och framför mig har jag en otroligt vacker tjej med tårar i ögonen. Det gör mig ledsen att se henne sitta och försöka få i sig maten med gråten i halsen. Anledningen till att hon är ledsen är resultatet av den sociala samhällssynen som vi själva varit med och bidragit till.

För någon timme sedan var Ellinor och träffade en potentiell agentur i Barcelona och jag följde med. Redan innan mötet kunde jag tydligt se på henne att hon tyckte något var jobbigt, det var något hon gick och tänkte på som gjorde henne osäker. Hon försökte berätta för mig hur andra agenturer i Sverige inte välkomnar henne pga utav hennes prickar och att ingen vågar tala om den verkliga anledningen. Jag ville såklart vara stöttande och talar därför om för henne att det är förmodligen inte anledningen och att om något så är det annorlunda här i Barcelona.

Vad fel jag hade.

Kort efter att hon träffat ena bokaren blir en annan inkallad till mötet. De skulle utvärdera om det går att jobba med hennes prickar. Jag måste också påtala att hennes prickar knappt syns efter kort tid i solen och efter att hon skött maten väldigt väl på sistone. De kommer fram till att det inte funkar för tillfället och hon ska komma åter när hennes psoriasis läkt fullständigt men att hon har ett utseende som passar perfekt för spanska marknaden. Jag kunde inte hålla mig från att fråga varför det inte går att jobba hennes psoriasis när Spaniens störta modeföretag har en tjej med vitiligo som front. Hon svarar mig att det måste vara mer utmärkande för att det ska funka och dessutom säljer agenturen/branschen ”health”.

Det fick mig att tappa hoppet och helt plötsligt få en större förståelse för Ellinor. Vi, alltså du, jag, hon och alla andra kan inte acceptera att en människa ser frisk ut pga utav lite utslag på kroppen. Och vem är det som drar gränsen på vad frisk egentligen är? Jag kan lova att flertalet modeller lever ett ohälsosamt liv och är långt ifrån hälsoinspiratörer, jag skulle vilja påstå att de kan betraktas som raka motsatsen. En tjej som lever ett fullt friskt liv, äter bra, motionerar, tar hand om dig själv, är omtänksam, vänligt, glad, kan alltså inte anses som ”healthy” pga utav lite prickar. Det är läskigt och det äcklar mig att svart/vit få ta del av sanningen.

Jag ber företag som läser detta att tänka om och tänka rätt för i slutändan agerar agenturer enbart utifrån de kriterier som ni ställer. Sitter du i en befattningsposition ber jag dig att inte låta det gå till såhär, det finns barn och unga som varje dag kämpar för att lyckas trots andra förutsättningar. Var inte den som sätter hinder för deras drömmar pga av vi inte kan öppna våra sinnen och acceptera att människor är fullt friska oavsett olikheter. Att utstråla välmående handlar om mycket mer än en perfekt hy.

Till er som delar Ellinors börda vill jag säga att ni är dem första som måste acceptera er själva och hur ni ser ut. Allt börjar hos en själv och därefter kan man påverka andra. Jag tycker hon är världens vackraste tjej och jag lovar er att jag ser inte hennes prickar. Dem är där men jag ser inte dem för dem är en del utav henne och det är hon jag blev kär i.

Lite drygt en vecka har nu gått här i Barcelona och det mesta känns väl i rullning. Detta blir första helgen när allt är i sin ordning och då jag kan fokusera på att gå ut och träffa nya människor. Det känns viktigt när man kommer till ett nytt ställe att bekantar sig med andra och börjar hitta personer som delar ens intressen och som man har kul med. Jag har väldigt goda vänner här men för Ellinor är det något helt annat. För mig är det viktigt att hon träffar andra som hon gillar att umgås och trivs med. Jag är övertygad om att vår relation behöver inflik från andra människor för att vi inte går bananas på varandra. Vi båda är väldig öppna personer och behöver prata och umgås med andra annars blir det lättirriterat och för mycket fokus kring oss själva.

Som sagt, jag ser fram emot den här dagen och jag hoppas ni också har en superfin lördag framför er.

Kostym: DifficultbyP