Jag tycker ni kommer med riktigt härliga och bra frågor. Det mest självklara för en person kan vara det mest självklara för en annan och det är just detta jag vill ta itu med på bloggen. Jag hade själv aldrig kommit fram till behandla den här frågan på det sättet men jag är jätteglad över att jag får göra det. Mera frågor och funderingar !!

Hej Kevin

Jag gillar dina tankar kring träning. Vad tänker du om träning för kvinnor resp mans-kroppar? Jag tänker att vi är så olika byggda och att tjejer inte är menade att träna lika hårt. Också att många kvinnor i första hand behöver vila och avkoppling snarare än crossfit.

Känns sant för mig. Tränade extremt hårt och mycket när jag var yngre, nu nöjer jag mig med långa raska promenader och några yoga- eller styrkeövningar varje dag.

Är jag bara lat eller har jag en poäng? 

Tack för bra inspiration!
Sophia

Hej Sophia! Först och främst tack för din kommentar och dina varma ord. Det är sådant som får mig att hålla motivationen uppe och fortsätta skriva väsentliga saker på bloggen.

Det jag tänker kring din frågeställning är att våra kroppar är skapta olika och därmed har vi olika förutsättningar att jobba med och med sagt bör vi därav ta hänsyn till hur vår träning- & kostupplägg ser ut för att nå våra mål. Jag tror också den generella mannen och kvinnan har olika målsättningar vad gäller utseende men att hälsoaspekten till stor del är densamma. Mentalt sätt är jag övertygad om att vi har samma förutsättningar, dvs ambition, driv, målmedvetenhet, etc, egenskaper som hjälper oss att nå fram till våra mål. Jag tror inte detta har med man eller kvinna att göra utan mer att det skiljer sig mellan varje enskild person.

I ditt fall känns det som om du känner press från en yttre påverkan som indirekt kräver att man ska vara och bete sig på ett visst sätt. Jag tycker inte du ska tänka eller ta åt dig så mycket utav detta utan fokusera på det du tror på och det du trivs med och göra din egen grej. Begreppet träning är otroligt brett och man kan träna på oändligt många sätt, det enda som sätter stopp är ens egen kreativitet. Du är absolut inte lat utan det känns som du funnit balans mellan träning och livet.

Livet är en jäkla bergochdalbana och konstens är att lära sig hantera både ned- och uppgångar. Detsamma gäller med träning och det finns inget enkelt sätt att ta sig fram till sin målsättning. Det handlar om tid, mycket slit och framförallt om en jäkla inställning att vilja nå fram. På senare tid har jag börjar lyssna på berättelser om framgångsrika personer som lyckats genom just dessa egenskaper och det gemensamma som de oftast lyfter fram är resan genom ständig med- och motgångar och att aldrig tappa hoppet och fokuset på vad dem vill nå.

Anledningen till att jag drar upp detta är för att det kommer stunder då träningen hamnar i skymundan för andra saker och det är viktigt att kunna betrakta det på rätt sätt, gå vidare och så snart man kan hitta tillbaks. Det är lätt att slinka iväg och att det tar lång tid innan man hittar tillbaks till träningsrutiner. Det är också lätt att lägga skuld och känna ångest över att man misslyckats med att upprätthålla något som man förväntat sig man skulle klara av utan någon större utmaning. Vi glömmer allt för ofta bort att livet har sin gång och ibland har vi mer eller minde tid och nyckeln till framgång ligger i att kunna anpassa sig efter varje situation.

Tisdag och två bra träningspass in i veckan. Igår tränare jag yoga på kvällen och idag rörlighet och styrka för skuldrorna och avslutade med axlar och mage.

Jag satt tidigare idag och pratade med en kille jag just lärt känna och som vanligt kom vi in på träning ganska omgående. Innan vi hann så långt in i konversationen var det viktigt för honom att försäkra mig om att träning var för hans del 100% eller ingenting alls. Det är inte första gången detta händer, utan snarare tvärtom, och därav känner jag att det är bra att ta upp det.

I mina öron låter det som ett idiotiskt argument om man nu tror på det själv. Varför måste allting som har med träning och hälsa vara svart eller vit för den allmänna personen? Allt annat som pågår runt omkring i livet är långt ifrån svart eller vit utan snarare en grå färg som flyter genom vardagen och livet ut. Detsamma gäller för träning och hälsa, det är aktiva val som vi fattar och vilka borde finnas med i en grå skala genom livet. Balans kallas det. Vi har alla olika avsikt med det vi gör och därav är det rent ut sagt omöjligt att jämföra varandras förväntningar. Det jag vill komma fram till är att det är ingen annan än jag själv sätter upp förväntningar på det jag bör göra och därmed kan ingen döma ut hur jag väljer att leva mitt liv. Om jag vill träna 1-3 ggr / veckan så är att skitbra och ingen kan säga något annat. Vill jag träna varje dag så är det också jättebra FÖR MIG.

Jag vill be er sluta upp med att argumentera mot er själva och lyfta fram ursäkter för varför ni inte gör saker pga hur andra förväntar sig att saker borde vara. Det är mitt liv, ditt liv, och förhoppningsvis är vår avsikt att leva det till fullo. Att träna och äta sunt borde vara en självklart del för att uppnå detta men till vilken grad/nivå jag väljer att leva är upp till mig själv och det ursäktar inte mig från att inte göra det alls.