Jag hade en riktigt bra vistelse i Sverige under föregående veckan. Jag lyckades verkligen tajma det superfina vädret helt rätt och det lämnar alltid lite mersmak. Framförallt var det bästa med hela veckan att spendera den med Lina och ha kvällarna och helgen tillsammans. Att ha träffat någon jag tycker så otroligt mycket om och som bor så långt bort från mig känns riktigt trist. Jag saknar henne hela tiden och sedan vi träffades växer sig den känslan allt större. Jag intalar mig själv om att det funkar att vara ifrån varandra men mitt hjärta säger nå helt annat. Det enda jag önskar just nu är få dela min vardag med henne och ha henne i min närhet.

En annan jag saknar otroligt mycket är min prins, Frankie. Han var med mig från fredag till söndag och vi hade det jäkligt mysigt ihop. Han var med när jag och Lina sprang intervaller vid Observatorielunden, vi var ute på promenader, följde med när vi åt brunch, åkte båt längst djurgårdskanalen och var väldens bästa polare på kvällarna medan vi kollade på film. Han är verkligen speciell.

Idag är det lördagsmys och jag har allt jag kan önska omkring mig. Även min prins är hos mig den här helgen och han är lika mysig som alltid. Den här lilla hunden har ett enormt hjärta och han ger så mycket kärlek till alla omkring honom.

Nu ska vi ut på stan en sväng och kanske förbi gärdet för att se alla tuffa deltagare som utmanar sig själva i årets Tough Viking. Det blev inget deltagande för mig i å men jag blir lite sugen på att förbereda mig på riktigt inför vårens upplaga.

Det har gått drygt två veckor sedan vi våra vägar skildes åt på Menorca och nu är hon bredvid mig igen. Dagarna går alldeles för långsamt när hon är iväg och alldeles för snabbt när hon är med mig. Jag intalar mig själv om att det är livets gång och att det är menat att det ska vara på det här viset. Det finns en plan för allt och jag är övertygad om att man måste spela med de kort som givits. Jag är i vilket fall otroligt glad att hon är vid min sida just nu och jag njuter av varje sekund.