Jag vill ägna detta inlägg till min vän Gino Viera i gröna short som jag verkligen håller högt. Han är en sann krigare och det kan jag med gott samvete säga för att jag har tränat sida vid sida med den här killen jäkligt länge och jag vet att han sköter sin träning och kost exceptionellt. Detta är andra året han tävlar och det känns inte alls länge som han berättade för mig att han skulle upp på scen igen. Hans fysik är enastående och jag lovar att det är mycket sjukare att se honom live. Han har en grym genetik för en väldefinierad mage och hans biceps är från en annan planet. Idag tävlade han och placerade sin inom top 7 och det anser jag är dålig dömt av domarna. Om två veckor går han upp på scen igen och tävlar då på fitnessgalan och där kommer även jag att infinna mig. Kom dit och hälsa på mig och hjälp mig stötta honom i hans resa mot segern.

Jag tycker att jag läser många debatter i svensk media som antyder på att den stora hälsotrenden som dragit över vårat samhälle de senaste åren har en negativ inverkar på hur vi mår. Det pratas om press, stress, prestationsångest, skador, ätstörningar, etc och jag tycker att det analyseras utifrån ett föråldrat perspektiv.

För 10 år sedan hade vi kostvanor som vi vet idag är ohälsosamma. Vi åt fel typ av mat och vi åt alldeles för stora mängder i förhållande till vår dagliga vardagsmotion. Denna medvetenhet som brett ut sig över det svenska samhället är ingen ny företeelse utan det var sedan länge tillbaks välkänt hur vår kropp påverkas av den dåliga kost vi hade för vana att stoppa i oss. Skillnaden idag är att informationsflödet inte går att stoppa och den information som fanns tillgänglig för få för en tid sedan sprider sig som löpeld idag genom nätet och makten att utbilda sig på egen hand ligger nu hos varje enskild individ.

Jag blundar inte för att det finns problem och också för att det i samband med detta sprids osunda värderingar. Jag argumenterar inte för att det inte ska talas om utmaningarna utan det jag vill lyfta fram är att vi faktiskt gör jättefina förändringar i stort och vi blir allt mer friska och hälsosamma. För det borde vi vara stolta och med det som utgångspunkt borde vi försöka hjälpa dem som strävar genom att uppmuntra på rätt sätt och hitta lösningar.

 Det har blivit en hel del skosnack på sistone och jag tänkte idag fortsätta på det spåret och berätta kort om min upplevelse med dessa träningsskor, Reebok ZPUMP Fusion 2.0. Ser man på det videoklipp som företaget själva proddat för att presentera skon förväntade jag mig en sko som sitter riktigt bra på foten och lämnar nästintill inget utrymme för att foten att förflyta sig. Med ganska platt sula och med den inriktning Reebok tagit de senaste åren tror jag att de framförallt riktat sig mot crossfitatleter och tagit hänsyn till sportens rörelsemönster.

Jag har nu använt skorna i drygt två veckor och har både tränat på gymet och även testat att löpa i dessa utomhus. Trots att jag gillar designen, den platta sulan och tanken bakom användningen utav skon så tycker jag inte att den lever upp till mina förväntningar. Framförallt är det pumpfunktionen som jag känner mig besviken över. Jag förväntade mig att skon skulle sitta klistrad på foten och skapa ett lätt tryck vilket för med sig att själva skon blir ett med foten men istället sitter den lite löst och inte alls som jag hade hoppats. Jag tycker inte pumpfunktionen fungerar så väl som den är uttänkt och förmodligen krävs det lite utav tekniken för att nå dess fullständiga syfte. Det är en riktigt bra idé och jag hoppas vi får se en utvecklad version utav den här skon framöver.