Tjena Victor!
Jävligt bra inlägg! Älskar när man kan gå in lite närmre på kosten. Jag har ett par frågor som du gärna skulle kunna få svara på. Jag undrar vad du anser om light-produkter. Är det ett bättre alternativ i vissa lägen? Tycker du att man bör utesluta dessa?
Tack för att du engagerar dig Victor och jag är övertygad om att många andra undrar över det du just frågar.
Jag älskade läsk fram tills för någon månad sedan när något klickade i mitt huvud och jag har äntligen slutat med det helt. Det tar jättelång tid att avvänja kroppen från socker och även längtan efter något sött och jag måste erkänna att det har varit otroligt tufft för mig. Det har tagit mig många år att bli helt kvitt det begäret och jag har druckit aldelles för mycket lightläsk under mina år för det har för mig varit min flykt till det söta. Min grundregel har dock alltid varit att jag inte dricker socker, dvs jag kommer aldrig dricka en dryck som innehåller tillsatt socker.
Det finns två aspekter av läskdrickandet och ena berör formen och den andra hälsan. Dricker man lightläsk så behöver man inte vara orolig för att det ska påverka formen på ett negativt sätt då det innehåller inga större mängden kalorier. Däremot är det väldigt bra att avstå från veckorna innan man ska tävla eller bli riktigt hård för det har en påverkan på vätskebalansen i kroppen.
Det andra aspekten är hälsan och det är skälet till att jag slutat lightläsk. Jag har kommit till en punkt med mig själv där jag inte längre känner att jag har begäret/behovet utav att ha det i mitt liv. Allt man behöver göra är att läsa innehållsförteckningen och se hur många listade E-ämnen det finns och desto fler du kan hitta desto svårare blir det för kroppen att ta hand om. Det har gjorts massa forskning på detta och det har en skadlig inverkar på sikt.
Jag vill bara poängtera att det är en lång resa med massa aha-upplevelser och jag tycker det är lugnt att det ska vara så. Man behöver inte stressa över att allt måste ske på en gång. Man väljer också vad som är mer eller mindre viktigt för att den mentala och kroppsliga balansen ska förbli intakt.
Vad är en rimlig träningsfrekvens enligt dig? Varje dag, 5-6 dagar i veckan, eller liknande?
Jag började med simning vid väldigt ung ålder och höll på med sporten på elitnivå tills jag var cirka 19 år gammal och vid 17 någonstans började en överlappning till styrketräning. Jag tränade redan otroligt många pass i veckan genom simningen och det har för mig aldrig varit frågan om hur många dagar utan hur många pass. För mig är det självklart att jag tränar en gång om dagen, varje dag och för mig är det normalt och jag har alltid känt att jag klarat av det. Det har också alltid funnit en tydlig planering i mitt träningsschema för att förhindra överbelastning och skador.
Jag anser att man måste fråga sig själv vad man tycker är rimligt? Vad har man tid med? och även, vad har man för mål? Allas livssituationer ser olika ut och kräver att man tar olika mycket ansvar och dessutom har man ibland andra intressen som också tar tid. Svaret på frågorna ovan kommer ge en hint om vad som är bra för en här och nu. Det betyder att detta även kan ändras i takt med att livet eller ens målsättning förändras.
En fråga som även är på detta spår är hur du ser på överträning, samt om du har blivit ”övertränad” någon gång(?)
Överträning är såklart inte något man bör sträva efter och därför är det så himla viktigt att ha en tydlig plan med sin träning och kost. Båda delarna är lika viktiga för att förhindra att man hamnar här.
Det har hänt mig en gång där jag faktiskt känt att jag tagit mig vatten över huvudet och började uppleva känslan av total trötthet och ett destruktiv beteende i min kropp. Det viktigaste då var att inte fortsätta på samma bana utan ta ett steg tillbaka och ifrågasätta varför och hur man gjorde vissa saker. Det gav mig svaret den gången och jag tog ett par dagar ledigt och skruvade ned på tempot.
Ett schema är otroligt viktigt och är den välplanerad borde detta aldrig ske men man kan aldrig vara säker på hur kroppen svarar och det kan hända andra saker runt omkring som också belastar en fysiskt och mentalt. Därför tycker jag att prio är att lyssna på kroppen och när den försöker säga nått så ta det på allvar och ifrågasätt varför och hur man gör saker. Om man fortfarande är övertygad om att det är rätt så kör och om inte annat så hitta sätt att ändra på det men ge aldrig upp.
Jag undrar också över hur viktig du tycker att sömnen är. 6-8 timmar natt? 10 timmar? Kvalitén är viktigare? Eller dylikt.
Den läsningen som jag gjort säger lite olika men mest förekommande är att man rekommenderar 8h sömn. Jag skulle väl säga att det låter logisk då man behöver ge kroppen tid att återhämta sig och om man kan sova 8h istället för 6 så är det kanon. Jag har själv svårt att sova ut på morgonen och ibland kräver mitt jobb att man är uppe väldigt tidigt. jag brukar sova runt 24-01 så det ger mig i snitt kanske 6-7h sömn per natt och jag måsta säga att det känns bra och jag känner mig utvilad. Jag sover också väldigt tung och ostört om nätterna till skillnad från många andra och det får man också ha i åtanke.
